Rapport: Svårt med tolk vid demensutredning

När vårdpersonal och patient inte talar samma språk ska tolken finnas där och hjälpa till. Men vad händer när tolken gör fel och missförstår?

– Det finns risker att de här patienterna får fel diagnos och behandling, säger en av rapportförfattarna.

Migrationsskolan inom Region Skåne har följt 15 patienter i Skåne, som inte talar svenska, under tiden de utretts för demenssjukdom med hjälp av tolk. Från våren 2015 fram till hösten 2017 följdes patienter, personal och tolkar. Allt som sades på de språk som patienterna talar – från arabiska till somaliska och finska – spelades in och totalt 19 utredningar analyserades.

"Förändrar det som sägs"

Resultatet?

– Vi har sett att tolken med sin tolkning förändrar det som sägs och den information som vården ger. Det påverkar patienten, säger Rozita Torkpoor, vårdutvecklare vid Migrationsskolan i Region Skåne och doktorand vid Lunds universitet.

Hon är en av de två som står bakom rapporten "Inga om, men eller varför – att främja säker och jämlik kognitiv utredning genom tolk". I rapporten framgår att det är långt ifrån alltid som patient och tolk förstår varandra.

– Vi ser att de (tolkarna, reds anm) kan ha svårigheter i både svenska men också i det språk de tolkar, säger Torkpoor och fortsätter:

– Det kan bland annat skilja i dialekter som det skiljer mellan svenska och danska.

Svåröversatta ord

I vissa fall upptäcktes även hur tolken gjorde fel tolkning, bara gjorde en kort sammanfattning eller till och med lät bli att tolka alls, exempelvis i något fall då en patient talat väldigt mycket.

Dessutom kan tolkningen vid en demensutredning försvåras när tolken inte kan tolka vissa ord.

– Som synhallucination. I ett fall tolkade patienten frågan som om man menade tavlor.

Andra saker som kan vara svåra att översätta är ord som rastlös, olika metaforer och medicinska termer som riskerar att bli fel, enligt Torkpoor.

– I vårt material ser vi nästan hur tolken hittar på ord. Vi ser också att tolkarna inte alltid följer sina riktlinjer i arbetet som tolk, säger hon och fortsätter:

– De måste tolka allt som sägs, men de låter bli.

TT: Kan man dra slutsatser om tolkningen när bara 15 patienter ingår i er undersökning?

– Ja det tycker jag. Det talar om hur tolkmötet är.

– Även när bara ett fall blir fel är det för mycket.

Utbildning även för vården

I samband med rapporten har Migrationsskolan utbildat 68 tolkar som arbetar inom Region Skåne i frågor som rör demenssjukdomar och utredningar – för att arbetet med patienter som inte talar svenska ska bli bättre.

Det är dock inte bara tolkar som behöver bättra sig.

Även vårdpersonalen har utbildats i hur vården bör använda tolkar och ställa kontrollfrågor för att försäkra sig om att patienten förstår.

– Vi i vården använder svåra ord, talar i långa meningar och är otydliga i det vi säger.