Nya köttguiden: Charkbricka och ost blir rödlistade

Publisert:

Vet du var osten på fredagspizzan kommer ifrån? Salamin på charkbrickan? Eller kan du kanske ursprunget på kycklingen i thaimaten du hämtat? 

– Det måste bli lättare för konsumenterna att göra rätt, säger Anna Richert, matexpert på Världsnaturfonden, WWF.

När Världsnaturfonden, WWF, lanserar sin nya köttguide riktas uppmärksamheten mot mejerier, butiker och restauranger, samtidigt som konsumenterna uppmanas att ställa tuffare frågor om var maten kommer ifrån och vad den har för märkning.

Tycker du att man kan lägga det ansvaret på konsumenterna?

– Nej det tycker jag inte, jag tycker att det måste bli mycket enklare för konsumenterna att göra rätt val, säger Anna Richert, matexpert på WWF.

Och det var så köttguiden kom till, för att underlätta för konsumenten för att på så sätt kunna ställa högre krav på produkter. Det är tre år sedan som köttguiden senast kom ut och nytt för i år är att konventionellt tillverkad italiensk mozzarella, grekisk feta och cypriotisk halloumi får rött ljus. På röda listan hamnar också det spanska och italienska grisköttet som ofta hittas i butikernas charkdisk eller på restaurangernas charkbrickor.

Väger samman fem kategorier

Köttguiden gör en sammanvägning av bedömningen av de fem kategorierna klimat, biologisk mångfald, kemiska bekämpningsmedel, djurvälfärd och antibiotika. Grönt ljus betyder ”ät ibland”, gult ljus ”var försiktig” och rött ljus ”varning”. 

”Det viktigaste är att företagen som importerar kött och ost blir bättre på att ställa högre krav. De kan faktiskt gå längre än guiden”, säger Anna Richert, matexpert på Världsnaturfonden.

Ost är inte alltid längre en okej ersättning för kött. I alla fall inte om man som konsument inte vet vad det är för ostbit eller köttbit som man tuggar på. En tumregel är att hålla sig till de svenska grisarna och de svenska ostarna och de med krav, ekologisk  eller klimatcertifierad märkning.

Men faktum är att mer än hälften av osten som vi äter importeras och att förbrukningen av ost ökat med 38 procent enligt Jordbruksverket. I dag är endast 40 procent av osten som vi äter gjord på svensk mjölk, under mitten av 90-talet var motsvarande siffra 90 procent.

Äter både ost och kött

– Det viktigaste är att företagen som importerar kött och ost blir bättre på att ställa högre krav. De kan faktiskt gå längre än guiden, säger Anna Richert.

Och samtidigt som konsumenter och importörer måste ställa högre krav måste också mindre restauranger och livsmedelsbutiker utan hållbarhetsansvariga, få mer kunskap.

Det största problemet enlig Anna Richert är mindre restauranger med stor prispress.

– Det är en hel del ost som vi äter på en pizza som ingen vet eller frågar efter var den kommer ifrån och de korna har nog inte betat ute, om man säger så, säger hon.

Vet du var skinkan och salamin på charkbrickan kommer ifrån? Eller osten på fredagspizzan?

Själv äter hon både ost och kött. 

– Kött är inte negativt i sig utan det är mängderna och vad det är för sort som det handlar om. Det finns en väldigt norm om köttätande i dag. Kosten som helhet behöver bli mer varierad och vi behöver faktiskt äta mer fullkorn, baljväxter och grova grönsaker. Det här är inga nyheter.

Livsmedelsverket rekommenderar max 500 gram rött kött i veckan ur hälsosynpunkt för att minska risken för tjock- och ändtarmscancer.

– Det är för mycket sett till planetens gränser. Men mängden kött vi kan äta beror på vad vi i övrigt lägger på tallriken, därför brukar vi säga att ät kött ett par gånger i veckan och låt det vara bra så.

Något som är hyfsat fläckfritt att äta är viltkött som får grönt ljus rakt igenom. Men det kan inte bli tal om att alla ska äta vilt.

– Det går inte, för det finns inte tillräckligt med vilt. Vi har räknat lite på det där och det skulle bli typ två kilo per person och år om man slog ut köttet på befolkningen. Vi vill inte heller se en ökad import av till exempel hjortkött från Nya Zealand.

Grönt ljus för ägg

Andra livsmedel som klarar sig bra i guiden är kravmärkta produkter och då särskilt ägg. Ägg är ett klimatsmart och bra sätt att få i sig näring och protein. De kravmärkta äggen får rakt igenom grönt ljus i rapporten, däremot missar många många att ägg i halvfabrikat ibland är importerade. Ett exempel är de nederländska och polska äggen som ligger på wwf:s röda lista.

Anna Richert poängterar att det viktigaste är att tänka på totalen. Alltså sammanslagningen av allt det som vi konsumerar. 

– Vi måste bredda paletten och äta mindre, men bättre kött, mer grönsaker och bra fisk.

Nya köttguiden: Charkbricka och ost blir rödlistade

Det här betyder rött, gult och grönt

  • Rött betyder varning. Det finns risk för mycket hög påverkan på planeten – undvik eller ställ högre krav.
  • Gult betyder var försiktig. Utmaningar finns inom miljö och/eller djurens välfärd - var försiktig med varor i denna kategori.
  • Grönt betyder ät ibland. Välj varor med grönt ljus om du äter kött, ost eller ägg.

Källa: WWF Köttguiden 2019 – Mindre men bättre.

Anna Richert, matexpert på Världsnaturfonden uppmanar konsumenterna att ställa tuffare frågor om var maten kommer ifrån och vad den har för märkning.

Läs vidare