Synen på unga kriminella "vänds upp och ned"

Straffrabatten för unga lagöverträdare ska bort, anser de flesta partier.

Slopas den bryts en lång tradition av hänsyn till ungas bristande mognad.

Vill man minska kriminaliteten kan detta snarare få motsatt effekt, anser experter.

Sedan länge särbehandlar rättsystemet i Sverige ungdomar och unga vuxna som begår brott före 21 års ålder. De får till exempel inte lika långa straff som vuxna – en 18-åring får hälften av straffet, medan en 20-åring döms till tre fjärdedelar.

Men snart kan straffrabatten försvinna. Bland andra de tre största partierna i riksdagen, S, M och SD, har öppnat för att de vill slopa ungdomsreduktionen. På tisdag presenteras en statlig utredning som fått i uppdrag att komma med förslag på hur ett avskaffande av straffrabatten för unga i åldrarna 18-21 år ska kunna genomföras.

– Ur ett politiskt perspektiv verkar det inte kontroversiellt över huvud taget, det finns ett klart politiskt stöd. Men det här innebär att hela systemet och sättet att se på unga lagöverträdare vänds lite upp och ned. Att man nu ska hantera unga lagöverträdare som vuxna är ur ett juridiskt perspektiv ganska kontroversiellt, eftersom det skiljer sig markant från det vi ansett gälla tills i dag, säger Dennis Martinsson, doktor i straffrätt vid Stockholms universitet.

"Skapar kriminella"

Förslaget om slopad ungdomsrabatt lyfts ofta fram som en lösning på den grova brottsligheten och gängkriminaliteten. Men vill man komma åt just det skulle en sådan här reform kunna vara kontraproduktiv, enligt Robert Andersson, docent i kriminologi vid Linnéuniversitetet.

När man sätter ungdomar i fängelse ökar risken för återfall, visar ett omfattande forskningsunderlag. Samtidigt vet man att ungdomsbrottsligheten gått ned generellt i hela västvärlden, så även i Sverige.

– Om vi inför det här kommer vi troligtvis ändra på den trenden till del. Personer som med ganska stor sannolikhet kanske hade avbrutit den brottsliga karriären i 20-årsåldern kommer kanske bli kriminella. Vi kanske skapar framtidens tungt kriminella, säger Robert Andersson.

– Man kan också på goda grunder gissa att de personer som det här kommer bli aktuellt för kommer från tämligen problematiska förhållanden och liv. Om man dömer dem till ett vuxenstraff kommer man i ännu högre grad försvåra deras livsmöjligheter. Det kommer bara vara kriminalitet kvar att välja för dem i livet.

Yngre kan drabbas

Om man tar bort straffrabatten för gruppen 18-21-åringar, kan det även få konsekvenser för de lagöverträdare som är 15 till 17 år gamla, vars straff också mildras. Då är frågan om straffen för den gruppen också ska höjas, för att liksom jämna ut stegen. Eller ska man låta det vara en markant skillnad mellan straffet för en person som är 17 år och någon som fyllt 18?

– Det är svårt att se vad utredaren kommer fram till. Men som samhällsdebatten går kanske politikerna kommer att välja en sådan modell där det blir högre straff även för den yngsta ålderskategorin, säger Martinsson.

Men det är inte alls säkert att det kommer att innebära någon drastisk förändring att ta bort ungdomsreduktionen. Det kan hända att domstolarna i stället lutar sig mot allmänna bestämmelser i brottsbalken om att man ska ta hänsyn till personliga omständigheter och utifrån det mildrar straffen för vissa.

– Så det kan ju hända att någon typ av ungdomsreduktion ändå finns kvar, om än inte i samma generösa skala som i dag, säger Dennis Martinsson.

Farliga beslut

En anledning till att straffen för unga under lång tid har mildrats är vetskapen om att ungas hjärnor faktiskt inte är helt mogna, trots att man passerat myndighetsåldern. Funktioner som empati, moral och konsekvenstänkande fungerar helt enkelt inte fullt ut.

– Man kommer att ta mer impulsiva beslut, och mer farliga beslut. Det är bara att titta på antalet trafikolyckor, det är oproportionerligt många unga män som är inblandade i sådana, säger Predrag Petrovic, överläkare och docent vid Karolinska institutet som bland annat forskar på hjärnan och beslutsfattande.

– I den här åldern är det också väldigt viktigt vad andra tycker. Man försöker uppnå en status eller "bli någon" i gruppen, fortsätter han.

Petrovic anser att detta är något som politikerna måste ta hänsyn till när de bestämmer hur utdömandet av straff för unga ska förändras. Och man faktiskt kan se den omogna hjärnan hos unga som en möjlighet, påpekar han.

– Nu är de unga formbara, och kan formas åt fel håll om de går in i samma system som de vuxna. Formbarheten borde i stället utnyttjas genom specialdesignade anpassningar av påföljderna för de unga. Det skulle kunna ge betydande positiva beteendeförändringar.