Många döda vid protester mot fredspristagaren

Ett 60-tal människor har dödats i våldsamheter i samband med protester mot Etiopiens premiärminister Abiy Ahmed.

Oroligheterna sätter ljuset på de spänningar i landet som blir allt svårare att hantera för den nyutnämnde fredspristagaren.

Åtminstone 67 personer har dödats under två dagar, uppger den regionala polischefen Kefyalew Tefera för Reuters. Av dem var fem poliser.

En del av våldet har bestått i att säkerhetsstyrkor öppnat eld vid protester men det har allt mer kommit att ta formen av sammandrabbningar mellan etniska och religiösa grupper, uppger Amnesty Internationals utredare Fisseha Tekle för AFP.

Tidigare allierade

Oroligheterna bröt ut i tisdags i huvudstaden Addis Abeba och i andra delar av regionen Oromia.

Upprinnelsen var att den framstående aktivisten Jawar Mohammed anklagat landets säkerhetsstyrkor för att mitt i natten ha anlänt till hans hem och försökt avlägsna hans säkerhetspersonal.

Hans anhängare har även upprörts av en kommentar från premiärministern där denne kritiserade personer som använder sina plattformar till att underblåsa våldsamheter, ett uttalande som många tolkat som riktat mot bland andra Jawar Mohammed.

"Auktoritära drag"

Aktivisten och medieentreprenören tillhör samma folkgrupp som premiärministern, oromo, och var drivande bakom de stora protester i Oromia som ledde till den tidigare premiärministern Hailemariam Desalegns avgång och Abiy Ahmeds tillträde 2018. På senare tid har Jawar Mohammed dock börjat kritisera vissa delar av den nye ledarens politik.

Nu utesluter han inte att ställa upp mot honom i valet nästa år. I intervjuer med AFP och Reuters i sitt hem i Addis Abeba säger Jawar Mohammed att Abiy Ahmeds styre delvis börjar påminna om en diktatur.

– Hotfullhet är början på ett auktoritärt styre, säger han till AFP.

– Regeringspartiet och dess ideologi kommer att utmanas på allvar och inte bara i valet men också innan valet, säger han till Reuters.

Locket lyfts

Abiy Ahmed tilldelades i år Nobels fredspris för de politiska reformer han genomfört under sitt dryga år vid makten och för att han normaliserat relationerna med ärkefienden Eritrea efter en mer än 20 år lång gränskonflikt.

De utökade friheterna i Etiopien har samtidigt lett till att djupt rotade spänningar mellan landets olika etniska grupper kommit upp till ytan. Regeringsföreträdare har uttryckt oro för att vissa aktörer utnyttjar det öppnare medieklimatet till att underblåsa motsättningarna.