Tusentals respiratorer borta sedan 90-talet

helskärm

Regeringen vill snabbt få fram fler intensivvårdplatser och inrättar nu en nationell samordningsfunktion.

Antalet intensivvårdsplatser med respirator har minskat kraftigt sedan början av 1990-talet. Då fanns 2 100 extra respiratorer i förråd, i dag inga alls.

Om många i Sverige samtidigt skulle bli svårt sjuka i coronaviruset kommer ett stort antal intensivvårdplatser med respirator att behövas.

Sverige är ett av de länder i Europa som har lägst antal intensivvårdsplatser per invånare, 5,8 per 100 000 invånare. Det är inte ens hälften av den kapacitet som exempelvis det hårt drabbade Italien har.

Den svenska resursen har kraftigt rustats ned, enligt statistik som redovisats i tidningen Svensk förening för anestesi och intensivvård.

1993 fanns totalt 4 300 respiratorer i Sverige, varav 900 inom militären och 2 100 extra i förråd. Tjugofem år senare, 2018, var de bara runt 570, varav 40 inom militären och noll i förråd.

Begränsar kapaciteten

I fjol fanns 526 disponibla intensivvårdsplatser i Sverige, enligt Svenska intensivvårdsregistret.

Sten Lennquist, pensionerad professor i katastrofmedicin, bedömer att nedskärningarna får konsekvenser om det skulle bli en kraftig coronatopp i Sverige.

– Även i normal sjukvård är det här en bristvara. Vid en katastrof blir det en kapacitetsbegränsande faktor, säger han till TT.

I länder som blivit hårt drabbade har tillgången på respiratorer varit ett problem. I Italien har sjukvården fått använda sig av primitivare metoder som ventilation med andningsmask, vilket både innebär större risk för läckage och för smittspridning, enligt Lennquist.

I Storbritannien har regeringen bett tillverkningsindustrin att hjälpa till med att producera respiratorer för att möta den kraftigt ökade efterfrågan som orsakats av covid-19-pandemin. I Sverige inrättar regeringen en nationell samordningsfunktion för att stötta regionerna i att skapa fler platser.

Regionerna arbetar redan intensivt med att utöka kapaciteten, bland annat genom att ställa in alla operationer som inte är akuta.

Snabbutbilda personal

– Man kan skapa mycket extra respiratorkapacitet med omdisposition av planerad verksamhet. Men man kan inte friställa alla. En del används ju till personer som är akut kritiskt sjuka och som genomgår ingrepp som man inte kan skjuta på, säger Sten Lennquist.

Han betonar samtidigt att det inte alls är säkert att Sverige kommer att hamna i ett så pressat läge som exempelvis Italien.

– Det beror på hur snabbt det här accelererar och det vet ingen människa i dag.

Men att Sverige borde ha en buffert av respiratorer tycker han är självklart.

När platserna nu raskt ska ökas påpekar Sten Lennquist att det även kräver att både sjuksköterskor och läkare snabbutbildas.

– Det handlar inte bara om maskiner utan också om människor som kan sköta dem. Där får man göra så många omdisponeringar som möjligt. Det kan bli en stor utmaning.

Stort misstag dra ner

Den kraftiga neddragningen av försvarets sjukvårdskapacitet omkring millennieskiftet var ett stort misstag, anser den pensionerade professorn.

– Man får inte glömma bort att försvarets sjukvård också är en väldigt viktig komponent i vår civila katastrofberedskap. Det var en oerhörd resurs. När man bara hokus pokus tar bort allt det måste man ju tänka: Hur ska vi säkra vår katastrofmedicinska beredskap? Det var något som missades och det måste man ställa sig väldigt kritisk till, säger han.