Expansiv lastbilstrafik bakom ökade utsläpp

helskärm

Stick i stäv med nuvarande klimatmål ökade utsläppen av växthusgaser från vägtrafiken med 76 000 ton förra året, enligt en prognos från Trafikverket.

Myndigheten pekar på den expansiva lastbilstrafiken – och noterar att det aldrig tidigare registrerats så många lätta och tunga lastbilar.

Utsläppen av växthusgaser ökade med 0,5 procent förra året, enligt en ny rapport från Trafikverket.

Energieffektiviseringen inom personbilstrafiken räckte inte för att kompensera för den expanderande lastbilstrafiken, konstaterar myndigheten som noterar att det aldrig tidigare har registrerats så många tunga och lätta lastbilar.

Totalt ökade därför utsläppen med 76 000 ton.

"Oroväckande utveckling"

– Det är absolut en oroväckande utveckling. Här behöver vi verkligen hjälpas åt för att ta krafttag så att det minskar, säger Marie Hagberg, chef på transportkvalitet på Trafikverket, till Ekot.

Riksdagens klimatmål är att utsläppen från vägtrafiken ska minska med 70 procent till år 2030. Men enligt myndigheten kommer man utifrån nuvarande styrmedel enbart att komma ungefär halvvägs till målet.

Förutom skärpta styrmedel, en högre andel förnybar energi och mer kollektivtrafik tror Hagberg på längre och tyngre, och därigenom färre, lastbilar, samt mer gods som fraktas via järnväg och sjöfart.

"Starka industriintressen"

Göran Finnveden, professor i miljöstrategisk analys på Kungliga Tekniska Högskolan (KTH) är inne på samma spår. Han konstaterar att det har varit ett större fokus på personbilstrafikens utsläpp och att godstransporternas påverkan hamnat i skymundan.

– Kanske på grund av att det finns så starka industriintressen i detta och att det därför varit svårare att jobba med, säger han.

Enligt honom går nuvarande infrastrukturplanering, såväl nationellt som i städerna, stick i stäv med nuvarande klimatmål som innebär att utsläppen behöver minska med ungefär åtta procent per år.

I stället för att satsa på utvidgad kollektivtrafik fokuserar politikerna på att bygga ut vägar och annan infrastruktur, hävdar Finnveden.

– Jag har svårt att få det att gå ihop, då detta ju snarare gynnar ökade transporter.

Större andel till järnvägen

Miljö- och klimatminister Isabella Lövin (MP) säger att regeringen åstadkom en lång rad reformer förra året, men erkänner att man kommer att behöva höja ambitionsnivån framöver. Hon håller dock inte med om att den nuvarande infrastrukturplanen inte håller måttet.

– En mycket mindre andel går nu till upprustning och underhåll av vägarna och hela 77 procent av de namngivna investeringarna går till järnvägen, säger hon.

– Det är en kraftig ökning jämfört med den tidigare plan som Alliansen beslutade om.

Moderaternas miljö- och klimatpolitiska talesperson Jessica Rosencrantz menar å sin sida att de satsningar som Alliansen gjorde under sin tid vid makten inte tagits om hand av den nuvarande regeringen.

"Under vår tid vid makten påbörjade vi omställningen av fordonsflottan och utsläppen från de svenska transporterna sjönk. Detta har inte den rödgröna regeringen förmått bygga vidare på", skriver hon i ett mejl till TT.

Reduktionsplikt

Under den förra mandatperioden införde regeringen en reduktionsplikt för bensin och diesel, vilket innebär att alla drivmedelsleverantörer varje år måste minska växthusgasutsläppen från bensin och diesel med en viss procentsats. I januariavtalet som slöts mellan regeringspartierna, Centerpartiet och Liberalerna uttrycks också att nivåerna i reduktionsplikten successivt ska skärpas efter år 2020.

Jessica Rosencrantz (M) vill se en bred överenskommelse om reduktionsplikten för att säkra dels en höjd ambitionsnivå, men också en mer långsiktig bana i kraven på mer inblandning av biobränslen.