De vill sprida nytt jobbprojekt för flyktingar till Sverige

Gustaf Tronarp

Abdoulie, 25: ”Blir galen av att inte ha någon sysselsättning”

München. De kommer från olika länder, och ingen livshistoria är den andra lik.

Men en sak förenar människorna som bor i flyktinglägret i Unterhaching:

De vill inget hellre än att få jobba.

Nu kan de få hjälp av ett nystartat projekt – som ett svenskt bolag ligger bakom.

Mohammad Hussain-Kakar sticker ut på flyktinglägret i Unterhaching, som ligger i Münchens södra utkant.

Det är inte bara att han med sina 51 år är avsevärt äldre än merparten av de boende. Mohammad är också den enda som är klädd i kostym, en grå- och vitrandig.

– Jag fick den i present av en kompis. Jag är väldigt nöjd med den, säger han.

Mohammad kommer från afghanistans huvudstad Kabul. Där arbetade han på bank. Det ser lite ut som att 51-åringen är på väg till ett nytt jobb på något av de glittrande kontoren inne i Münchens centrum.

Men han ska ingenstans. Åtminstone inte just nu.

– Nej, jag gillar bara att vara välklädd.

Ska provjobba

Men visst hoppas Mohammad, precis som alla andra i lägret.

Få skulle dock säga att de vill arbeta på en bank. De flesta försäkrar i stället att de kan tänka sig att göra vad som helst, bara de får vara till nytta.

– Jag vill göra någonting. Jag blir galen av att inte ha någon sysselsättning. Jag är inte van vid det. Tidigare har jag alltid jobbat, säger Abdoulie Kanyi, 25, från Mali.

Men snart kanske de tomma dagarna är förbi för Abdoulie. I går var han nämligen på arbetsintervju på en restaurang. Intervjun gick bra. Snart ska han tillbaka dit för att provjobba.

– Det känns väldigt skönt. Tidigare har jag arbetat som säkerhetsvakt på en bar. Det kanske jag skulle kunna göra här också.

En annan som det börjar röra på sig för är 20-åriga Iqbal Nekzad. Precis som Mohammad kommer han från Afghanistan.

– Jag har fått kontakt med en person som ska öppna skrädderi. Han har lovat att jag ska få komma dit och jobba snart.

”Gör det myndigheterna borde göra”

Abdoulie och Iqbal har båda fått hjälp av Christian Klugow och Robert Barr. De är engagerade i ett nytt projekt som ska underlätta för asylsökande att komma i arbete.

– Alla som vi pratar med säger samma sak: Det som de helst vill är att börja jobba. Vi försöker göra det lättare för dem att nå det målet, säger Robert.

– Vi gör egentligen det som myndigheterna borde göra för de här människorna. Men som läget är nu är de helt överhopade med jobb, säger Christian.

Mycket motiverade

Lägret i Unterhaching öppnade för några dagar sedan. Det består av en jättelikt tält, som rymmer små baracker där flyktingarna sover. Inuti finns också en matsalsdel. Vid några av borden har Christian och Roberts kollegor Aurelia och Stephan slagit sig ner vid sina datorer.

En kö av ivriga asylsökande bildas snabbt vid dem. Frågorna far runt i den lite kvava luften.

– Vad har du arbetat med tidigare?

– Hur länge har du gått i skolan? Har du någon examen?

Detta är det första steget i processen. Aurelia och Stephan slår in flyktingarnas uppgifter i sina datorer. Därefter matchar de ihop dem med arbetsgivare som de tror kan passa.

– Sedan är vi med under hela processen. Vi förbereder dem på anställningsintervjun, hjälper dem att hitta dit och svarar på frågor, säger Christian.

En viktig del av stödet består av att hjälpa till med myndighetskontakter. För asylsökande som försöker hitta jobb möter en hel del byråkratiska hinder.

– Det är en del arbetsgivare oroliga för, att det blir besvärligt. Men då förklarar vi för dem hur det funkar, säger Robert.

– Vi lyfter naturligtvis också fördelarna med att anställa asylsökande, och det är deras motivation. Det går inte att hitta mer motiverade människor.

”Skulle passa bra i Sverige"

Initativtagaren till projektet arbetar på ett av det svenska it-konsultföretaget Netlights tyska kontor.

– Han såg flyktingarna och ville göra något för dem. Då ställde Netlight upp med finansiering så det här projektet skulle kunna starta, säger Robert.

I det läger där projektet startade fanns omkring 180 personer. Av dem hade 96 de tillstånd som behövs för att kunna söka jobb. Christian och Robert uppger att ungefär 70 av dem i nuläget har inlett en process med en arbetsgivare. Vissa har redan börjat jobba.

– Vi kunde aldrig tro att det skulle gå så här bra, säger Christian.

Nu hoppas de på att liknande projekt ska starta i andra länder.

– Jag ska starta en sådan här verksamhet i Berlin, men det vore fantastiskt om det kunde spridas internationellt. Jag tror att det skulle passa väldigt bra i Sverige, säger Robert.