S-toppen Aida Hadzialic varnar för välfärdskris i landets regioner: ”Regeringen är handlingsförlamad”
Publicerad 2023-03-23
Sveriges Kommuner och Regioner (SKR) har vädjat om mer pengar – men fått nej från regeringen.
I Stockholm varnar nu regiontoppen Aida Hadzialic (S) för en ”stundande välfärdskris”.
– Sverige är drabbat av en inflationschock som riskerar att starta en våg av massvarsel i landet på grund av regeringens handlingsförlamning, säger Hadzialic.
”Staten kan inte kompensera för allt”, har blivit finansminister Elisabeth Svantessons mantra på sistone.
Hon sa det på en pressträff i början av mars och så sent som i tisdags på SKR:s kongress, enligt Dagens Samhälle.
Finansministern menar att höjda bidrag till kommuner och regioner skulle driva på inflationen, men S-toppen Aida Hadzialic varnar för att Sverige i stället står inför en akut välfärdskris.
– Vi har drabbats av en inflationschock och har vårt värsta ekonomiska läge på 30 år, vi har krig i vårt närområde och skenande elkostnader och energipriser, vilket också drabbar ekonomin för välfärden enormt. Regeringen är passiv i detta i stället för att stötta välfärden, och det gör att vi inte kan säkra bemanningen inom vård, skola och omsorg, säger Hadzialic, tidigare minister och numera finansregionråd i Stockholm.
Hon menar att omedelbara insatser behövs bara för att kunna klara basfunktionerna.
– Jag talar inte om ambitionshöjningar, utan det handlar bara om att få kostnadstäckning för att den inflationschock som drabbar svensk välfärd. Ulf Kristersson sa att det bara var att bita ihop, men jag skulle vilja bjuda in honom till våra sjukhus och säga det och se vad han får för svar av personalen, säger Aida Hadzialic.
Sjukvården blir lidande
Hon vill se att regeringen redan i vårbudgeten skjuter till minst 18 miljarder till landets kommuner och regioner, bara för att klara basbehoven.
– Annars riskerar vi få patienter som inte får vård i tid, skolklasser som blir större och äldre som inte får den omsorg de behöver. De revor vi ser i välfärden kommer att växa.
– Det är en extraordinär situation, och jag är inte normalt sett den politiker som ropar efter pengar och varje skattekrona ska vägas på guldvåg, men problemet är att vi inte kommer kunna prioritera våra kärnverksamheter som cancervård, förlossningsvård och akutsjukvård, säger Aida Hadzialic.
Att inflationen och räntehöjningar kan få stora effekter på privatekonomin är allmänt känt, men även regioner och kommuner drabbas hårt.
Ett exempel är pensionskostnader som ökar lavinartat. För personer över en viss lönenivå och födda 1986 och tidigare, har kommuner och regioner en skuld som ska motsvara deras kommande pensioner som ökar i takt med inflationen.
År 2022 låg pensionskostnaderna på 65 miljarder kronor, men fram till 2024 kan de landa på 130 miljarder, enligt SKR:s beräkningar, säger Annika Wallenskog, chefsekonom på SKR.
– Regionerna har det supertufft verkligen. Jag har träffat flera regionordföranden och en del får inte ihop ekonomin över huvud taget. Det finns dessutom en press med att komma ifatt med vårdskulden sedan pandemin, och viten från Iva om man inte har tillräckligt många vårdplatser, dessutom hittar man inte tillräckligt med personal, säger Annika Wallenskog.
SKR tror att bara äldreomsorgen kommer att behöva öka antalet anställda med 30 procent de närmsta åren, samtidigt som det är brist på arbetskraft.
Pengar finns tillgängliga
Från SKR:s sida vill man se att regeringen luckrar upp möjligheten att ta del av de prestationsbaserade statsbidragen, som redan finns budgeterade.
– Det finns redan i dag en massa pengar, nästan 100 miljarder i riktade bidrag, som man kan ta del av för bland annat prestationsbaserade insatser. Det kan vara att minska antalet timanställda, eller utöka vårdplatser eller bygga ut närvården. Men hur ska man kunna göra det om man inte ens har pengar till själva basvården? säger Annika Wallenskog.
Hon fortsätter:
– Man kan inte lägga grädde på moset om man inte har något mos.
Enligt Annika Wallenskog finns en uppgivenhet ute i landet. För 2023 har 17 av 21 regioner lagt en budget med ett planerat underskott, och bara en region tror att man kommer gå plus. Och 2024 ser ännu mörkare ut, enligt prognosen.
Bara räntekostnader i kommuner, regioner och deras bolag beräknas öka med 25 till 30 miljarder i år.
– På längre sikt har vi sagt att det borde vara så att statens bidrag till kommunsektorns ökningar motsvarande löneökningar och demografiska förändringar, så att statsbidragen värdesäkras. Så är det inte nu, vi ser att de generella statsbidragen ligger på 2020 års nivå, och även om man gjorde en satsning i senaste budgeten var det inte mer än att man kom upp i 2020 års nivå, säger Annika Wallenskog.
Aftonbladet har sökt finansminister Elisabeth Svantesson för en kommentar.