IS-barnen: Moralisk skyldighet att agera

Sverige har ingen skyldighet att aktivt gå in i flyktingläger i Syrien för att hämta barn till IS-anslutna svenskar, enligt en professor i folkrätt.

Men Rädda Barnen anser att Sverige har en moralisk skyldighet att ta hem barnen.

– Är en svensk medborgare någonstans i världen i akut problem finns det inga bestämda regler i folkrätten som säger att Sverige har en skyldighet att åka dit aktivt och hämta och hjälpa personen hem, säger Said Mahmoudi, professor i folkrätt vid Stockholms universitet.

Uppåt ett 80-tal barn till svenskar som anslutit sig till terrorgruppen IS uppskattas befinna sig i flyktinglägret al-Hol i den kurdkontrollerade delen av Syrien.

Men utrikesdepartementet kommer inte att ta några initiativ till att barnen tas till Sverige. Den som vill få konsulär hjälp måste i stället infinna sig på en svensk ambassad eller ett svenskt konsulat. Något som i de allra flesta fall är helt omöjligt för familjerna att göra.

– De mänskliga och moraliska aspekterna är väldigt starka. Men någon folkrättslig skyldighet finns inte. Finns det dessutom allvarliga risker eller svåra hinder kan staten alltid säga att man inte vill äventyra någon annans liv för att rädda dessa barn. Det är så man resonerar nu, säger Said Mahmoudi.

Ingen stat

Undantaget är om en svensk medborgare kränkts av en annan stat. Då har Sverige, enligt professorn, både en möjlighet och en skyldighet att agera.

– Men i det här fallet rör det sig om ett område som inte är under någon stats suveränitet, dit personer, i det här fallet barnens föräldrar, själva valt att resa och delta i ett krig, säger han.

Rädda Barnen anser att Sverige, utifrån barnkonventionen, har ett ansvar för att hämta barnen.

– Vi menar att Sverige både har ett legalt ansvar och en humanitär och moralisk skyldighet att agera, säger Ola Mattsson, chef för Sverigeprogrammet på Rädda Barnen.

– En sådan här situation, då det handlar om svenska barn som är oskyldiga till sina föräldrars brott, är väldigt svår. Då är det kanske inte den legala grunden som är det primära utan de humanitära skälen som måste väga väldigt tungt.

”Extremt farlig plats”

Ola Mattsson säger att situationen har försämrats kraftigt den senaste tiden i de läger som barnen befinner sig i.

– Det är mycket svåra förhållanden. Många barn är undernärda, har lunginflammationer eller andra sjukdomar, så det är en extremt farlig plats att vara på. Därför är det viktigt att man tar ut så många barn som möjligt och att de europeiska länderna tar ansvar för sina medborgare, säger han.

Enligt Rädda Barnen bör Sverige säkerställa att barnen har resehandlingar.

– När det gäller annat praktiskt så är det ett fåtal, om någon, som inte har anhöriga i Sverige som är beredda att hämta eller finansiera resor till Sverige. Det Sverige behöver göra är att se till att barnen får resehandlingar, säger Ola Mattsson.

– Vi möter familjer som är beredda att gå långt för att lösa det praktiska, men de kan inte förhandla med kurdiska myndigheter eller utfärda resehandlingar, det måste regeringen hjälpa till med, säger han.

Andra länder

Bland de svenska minderåriga som befinner sig i lägret uppges göteborgska IS-rekryteraren Michael Skråmos sju barn finnas. Barnen uppges vara föräldralösa, men deras släktingar försöker få hem barnen till Sverige. Kurdiska myndigheter vill dock inte släppa ifrån sig barnen, utan en officiell begäran från Sverige. Samtidigt säger utrikesdepartementet att Sverige inte kan agera utan en förfrågan från kurdiska myndigheter.

– Visserligen har kurderna en egen förvaltning, men att begära en formell ansökan från kurderna är bara att gömma sig bakom formaliteter, anser Said Mahmoudi.

Andra länder har tagit hand om övergivna barn. Enligt Rädda Barnen har Frankrike tagit hem en mindre grupp föräldralösa barn och Tyskland har tagit hem barn från Irak under de senaste dagarna.

Även Ryssland, Indonesien, Kazakstan och Trinidad har tagit hem barn vars föräldrar misstänks vara anslutna till IS.

– Det är flera länder som har exakt samma problem. Man måste fatta ett beslut som är hållbart, genomförbart och också har visst nationellt stöd, säger Said Mahmoudi.