Svenska elever rekorddåliga i skolan – och det kan bli värre
Publicerad 2023-12-07
Svenska elever presterar rekorddåligt i skolan.
Och nästa år ser inte ljusare ut – då kommunerna fortsätter att strypa skolans resurser.
– Det här är på systemnivå och det är ett enormt hot, säger Åsa Fahlén, ordförande för Sveriges Lärare.
Resultaten från Pisarapporten 2022 visar att svenska femtonåringar tappar stort i ämnena matematik, läsförståelse och naturvetenskap, jämfört med 2018.
Då hade svenska tonåringar hämtat tillbaka ett ordentligt tapp från 2012 då Sverige hamnade i botten. Nu rasar statistiken åter igen.
– Vi hade förutspått att det skulle gå dåligt men vi hade ändå hoppats att våra öppna skolor skulle gett oss en fördel. Det hade de inte, säger Åsa Fahlén, ordförande för Sveriges Lärare.
Fahlén syftar på att Sverige höll skolorna öppet under pandemin, medan de flesta andra länder som deltog i undersökningen stängde sina skolor. Att skylla de dåliga resultaten på pandemin blir alltså svårt.
Skolverkets analyser för åren 1998-2016 visar att svenska skolor har blivit alltmer uppdelade utifrån elevernas familjebakgrund. Skolsegregationen har till en ökad ojämlikhet inom skolan, där vissa skolor får stora svårigheter att kompensera för elevers olika behov och förutsättningar.
Enligt Åsa Fahlén detta den största utmaning som den svenska skolan står inför i dag, och den huvudsakliga förklaringen till de dåliga siffrorna.
”Ett enormt hot”
– Vi lyckas inte vända det. Det är väldigt, väldigt allvarligt och jag tror inte att politikerna förstår vad som händer här. Vi tappar fler och fler elever, och det är inte bara de som drabbas – det här är på systemnivå och det är ett enormt hot. Politikerna försöker skruva i marginalen, men vi behöver ett systemskifte.
Åsa Fahén säger att risken är stor att de omfattande besparingarna som ägt rum under det senaste året har gjort att situationen i den svenska skolan är ännu sämre idag.
– Man behöver börja i ekonomin, man behöver börja i pengarna och lyfta det från kommunerna till staten. Det som händer just nu i Sverige det är att i stort sett alla kommuner skär ner på skolans resurser. Den bristande likvärdigheten som vi borde ta krafttag emot, den spär vi i stället på. Och det är en allmän sanning att för stora klyftor skapar ett instabilt samhälle.
Ansvarsfrågan
I dag är det riksdagen och regeringen som bestämmer vad eleverna ska lära sig i skolan, men kommunen som är huvudman för kommunala skolor. För fristående skolor är skolans styrelse huvudman. Det innebär att staten inte beslutar om hur de olika bestämmelserna genomförs – eller hur pengarna fördelas.
Linnea Lundquist, som är utbildad lärare och biträdande rektor på Hammarkullsskolan, säger att hon inte är förvånad över de dåliga Pisa-resultaten.
– Man vet ju inte hur mycket det ska rasa men på grund av det skolsystem vi har förvånas jag inte. Vi ser att läsförståelsen har sjunkit i både förskolan och i skolan. Resultaten från 2021 visade ju också på att fjärdeklassares resultat blir allt sämre, säger Lundquist som även är debattör på plattformen X under namnet Rektor Linnea, samt på Expressens ledarsida.
Problemen bakom
Orsakerna till den negativa utvecklingen är flera. Pandemin har förstås haft en påverkan på resultaten, men Linnea Lundquist delar Åsa Fahléns uppfattning om att den största anledningen är problemen med segregation inom skolan.
– Det stora problemet är inte att vi som helhet sänker resultaten. Det stora problemet är att skillnader mellan olika elevgrupper ökar. Och allt här det hänger ihop förstås.
I fackförbundet Svenska lärares rapport ”Döden för svenska skolan” svarar sex av tio lärare att det antingen har skett nedskärningar på deras skola under 2023, eller att det planeras till nästa år. I rapporten ges en bild av vad nedskärningarna innebär rent konkret. Det handlar bland annat om minskade möjligheter att sätta in särskilt stöd och köpa in läromedel. Lärare sägs upp eller omplaceras och för över hälften av gymnasielärarna blir undervisningstimmarna fler.
– Det handlar ju om tillgång på lärare och andra vuxna i skolan, och på specialsalar. Och det handlar om lärarnas arbetsbelastning, om hur mycket lärare ska undervisa, säger Linnea Lundquist.
Tar strid mot kommunen
SvD har tidigare skrivit om Malin Rimmö, rektorn på Hansåkerskolan i Stugun, som vägrat skära ner på antalet speciallärare i strid med kommunens snäva budget.
Bristen på lärare har kommit att bli hennes stridsfråga. Malin Rimmö beskriver hur hon ställts inför omöjliga val, där resursbristen och nedskärningarna kräver att hon behöver välja vilka elever som ska ges stöd och inte. Även hon vill se att politikerna nu prioriterar och tillskjuter resurser till skolan.
– Det är fruktansvärt tufft med ekonomin i skolan. Just den här biten att vi förväntas göra så mycket men aldrig får de ekonomiska resurser som krävs är otroligt påfrestande för alla oss som jobbar i skolan men också för vårdnadshavare och elever, säger Malin Rimmö och tillägger:
– Att jobba i skolan är det bästa som finns och det enda vi vill ha är förutsättningarna för att kunna göra det bra. Vi vet var luckorna är, men vi måste få de ekonomiska förutsättningarna för att täppa till dem.
