Därför har antalet diagnoser ökat
Publicerad 2015-11-23
Lika många som tidigare har autism och aspergers.
Men sedan slutet av 1970-talet har antalet diagnoser ökat stort.
Forskning visar att andelen personer som har autism eller aspergers - de två tillstånden räknas ihop - ligger konstant på ungefär en procent. Betydligt fler har lindriga autistiska drag.
Men det finns inga belägg för att fler har funktionsnedsättningen. Ändå har diagnoserna ökat mer än hundrafaldigt enligt Christopher Gillberg, professor i barn- och ungdomspsykiatri vid Göteborgs universitet.
Främst beror det på två saker, säger Nicklas Mårtensson, förbundssekreterare för Autism- och aspergerförbundet:
• Mätverktygen för att hitta symptomen har blivit bättre. En funktionsnedsättning kan upptäckas redan på BVC. Vilket underlättar tidigare stöttning och förståelse av barnet.
• Många som har denna funktionsnedsättning behöver mer stöd än tidigare, eftersom kraven i samhället är betydligt större i dag. Därför söker fler hjälp.
Glidande skala
– Ta skolan som exempel. Förr var skolans form mer strukturerad och undervisningens innehåll inriktad på fakta, medan det i dag krävs att du ska analysera och resonera redan från låg ålder. För dem med autism är det en svår utmaning som ofta medför stödbehov. Som vuxen är också pressen och kraven i arbetslivet högre.
Nicklas Mårtensson poängterar att det finns en glidande skala, där många klarar sig helt okej, medan andra har stora problem och behöver mycket stöd.
– Då kan det vara viktigt att få en diagnos för att få den hjälpen.
Vad tycker du om att personer som Saga Norén i tv-serien ”Bron” och Lisbeth Salander i Millenniumböckerna kommer fram?
– Det betyder jättemycket för att skapa en större medvetenhet om människors olika personlighetsdrag. Människor med autism finns på alla arenor i samhället.