Arktisk haj blir 400 år gammal

Håkäringen, eller grönlandshajen, är en av de största fiskarna i haven. Nu har forskare upptäckt att arten kan bli 400 (!) år gammal, vilket gör den till det mest långlivade av alla ryggradsdjur.

Forskarna, som presenterar sina rön i Science, bygger sina resultat på mätningar av radioaktiva isotoper i ögonlinsen hos 28 honor som infångats i vattnen utanför Grönland.

Håkäringar kan bli lite drygt fem meter långa, vilket gör dem lika stora som vithajar och tigerhajar. Men de växer väldigt långsamt, kanske bara en centimeter per år, och man har därför länge antagit att de kan uppnå enormt hög ålder.

Den långsamma tillväxten beror på att de lever i kallare vatten än någon annan hajart. De förekommer i Nordatlanten, främst i de arktiska vattnen, oftast på ett djup av 300 till 700 meter.

Ett liv i slow motion

– De har mycket långsam ämnesomsättning eftersom de har samma kroppstemperatur som det omgivande vattnet, oftast under tio grader Celsius. De lever ett liv i slow motion, säger Julius Nielsen, biolog vid Köpenhamns universitet och ledare för studien.

Resultaten från mätningarna visar att den största honan i studien, med en längd på 502 centimeter, var runt 392 år gammal när hon infångades. Det innebär att hon föddes i början av 1600-talet, vid tiden för trettioåriga kriget.

En annan av honorna, med en längd på 493 centimeter, beräknades vara 335 år gammal.

De yngsta djuren, de två minsta, antas ha fötts på 1960-talet, och var alltså cirka 50 år vid infångandet.

Forskarna slår också fast att håkäringen inte blir könsmogen förrän vid drygt 150 års ålder (!), då den uppmätt en längd på fyra meter.

Ligger i bakhåll

Håkäringen lever av sälar och fiskar som den ligger i bakhåll för. Den äter också gärna av valkadaver. Troligen är den inte hotad i dagsläget men den fortplantar sig mycket långsamt vilket gör den sårbar.

– Tyvärr dödas många som bifångst vid fisket efter hälleflundra, säger Julius Nielsen.

Ofta hävdas att merparten av alla håkäringar är blinda. Detta eftersom de ofta bär på en parasitisk hoppkräfta som sätter sig på ögonen och skrapar upp sår på hornhinnan. Men Julius Nielsen tror inte detta stämmer.

– De håkäringar vi har fångat har haft friska ögon. Jag tror att vävnaderna i ögonen läks av sig själv, säger han.

TT