Skräpfynd i Marianergraven: Plastpåse och godispapper

Christoffer Nilsson

I Marianergraven är det inte bara märkliga havsdjur som driver runt.

Victor Vescovo vet.

På elva kilometers djup hittade han en plastpåse och godispapper.

– Plasthalterna kommer inte att minska – utan öka, säger forskaren Bethanie Carney Almroth.

Victor Vescovo hade redan bestigit de högsta bergen på alla kontinenter.

Den amerikanske utforskaren och affärsmannen kunde därför knappast blicka uppåt för att nå nya höjder.

I stället bestämde han sig för att sjunka så lågt som bara möjligt.

Nu har Vescovo avslutat sin expedition ner till Marianergraven i Stilla havet.

Med en specialbyggd ubåt tog han sig de elva kilometrarna ner till världens djupaste plats.

Enligt BBC kom han något längre än vad människan tidigare mäktat med. Han slog tidigare rekordinnehavaren – regissören James Cameron – med blotta elva meter.

Skräp på 11 kilometers djup

Från ubåtens titanbepansrade innandöme såg utforskaren både ålar och andra fiskar. Teamet upptäckte även vad man tror är fyra helt nya kräftdjursarter.

Men trots att de befann sig på världens kanske mest avlägsna plats hittade de även spår av mänsklig åverkan – i form av plastskräp.

Under dykningarna hittade man både en plastpåse och godispapper, enligt BBC.

Framöver ska man ta prover av insamlade havsdjur för att se om de innehåller mikroplaster – vilket tidigare studier visat.

Att plastskräp går att hitta även på avlägsna platser som Marianergraven har varit känt bland forskarna sedan tidigare.

”För många kunskapsluckor”

Enligt Bethanie Carney Almroth, universitetslektor vid Göteborgs universitet, gör människans stigande plastanvändning att plasthalter i haven kommer att öka.

– Vi tror att halten av mikroplaster i nuläget ligger något under ett kritiskt gränsvärde, men att vi är på väg att överskrida gränsen för när organismer påverkas och när det blir toxiska effekter.

Det totala mörkret och den kalla temperaturen nere i Marianergraven gör att plasten inte degraderas på samma sätt som på land.

– Vi tror att plasten förmodligen kommer att finnas kvar i den miljön. Men problemet med plast är att vi inte vet – det finns för många kunskapsluckor, säger Carney Almroth.