HD: Nya vapenlagen med tvekan godkänd

avTT

Foto: Tomas Oneborg/SvD/TT
Högsta domstolen ger grönt ljus till den nya vapenlagen, som innebär att fler kommer att häktas för misstänkta vapenbrott. Arkivbild.
Foto: Fredrik Sandberg/TT
Justitieminister Morgan Johansson (S) är nöjd med att HD godkänner den nya vapenlagen. Arkivbild.
Foto: Sofia Tanaka/TT
Högsta domstolen. Arkivbild.

Den nya vapenlagen gäller, även om beredningen var bristfällig, fastslår Högsta domstolen.

Avgörandet får stor betydelse för domstolarnas tolkning av lagen, och har redan inneburit att fler misstänkta har häktats.

– De sitter numera i buren, säger justitieminister Morgan Johansson (S).

Den nya vapenlagstiftningen började gälla vid årsskiftet, men hade innan dess mötts av hård kritik. Såväl lagrådet som politiker reste ragg och hävdade att regeringen hade stressat fram lagen, utan att ge remissinstanser tillräckligt med tid att ta ställning till förslaget.

Effektiv lag

I ett avgörande i frågan om huruvida ett vapenbrott är att räkna som grovt eller av normalgraden konstaterar nu Högsta domstolen att lagen kom till på ett riktigt sätt och därmed kan användas.

– Lagen kan absolut tillämpas, säger justitierådet Ingemar Persson.

Justitieminister Morgan Johansson (S) välkomnar HD:s avgörande.

– Det här innebär att den lagstiftning som vi nu har, och som har visat sig så effektiv under det här året, kan fortsätta att tillämpas, säger han.

Han hänvisar till siffror från polisen som visar att det under perioden januari–augusti 2017 häktades 41 personer enligt vapenlagen. Samma period i år, med den nya lagen, skedde 204 häktningar.

– Tittar vi på antalet skjutningar så har de gått ner med nio procent i år. Min uppfattning är att den här lagstiftningen är väldigt effektiv när det gäller att ta hand om dem som tidigare var ute på stan med vapen. De sitter numera i buren, säger Morgan Johansson.

"Vissa brister"

Samtidigt skriver HD i sitt avgörande att det finns brister i beredningen av den nya lagen.

– Som vi skriver har remisstiden varit för kort, men det är också så att man inte har gett en tillräcklig motivering till varför den har varit så kort, säger Ingemar Persson.

Morgan Johansson anser att regeringen hade ett fullgott beredningsunderlag, och poängterar att hans 35 remissvar var inkomna när propositionen lades fram i riksdagen.

– Vi ville ha en lag på plats den 1 januari för att vi hade sett en väldigt oroande utveckling vad gäller skjutningarna under 2016 och 2017, säger han.

HD har dels haft att pröva själva brottmålet, dels om lagen ens kunnat tillämpas. I januari skärptes vapenlagstiftningen rejält, då minimistraffet för grovt vapenbrott fördubblades – från ett till två års fängelse. I det aktuella målet tillämpar HD den nya lagen och bestämmer straffet till två år.

Tingsrätt vägrade

Sedan lagen trädde i kraft har domstolar tillämpat den på olika sätt. I en ovanlig dom från september vägrade Jönköpings tingsrätt att tillämpa den nya lagen, och dömde i stället efter den gamla lagtexten. HD:s avgörande blir prejudicerande och klargör för de lägre instanserna hur lagen ska tolkas.

– Det är precis det här som HD klargör nu. De skriver att det ska finnas väldigt starka skäl, närmast av "allmänt rättsstatlig karaktär", för att en domstol inte ska tillämpa en lag som riksdagen har beslutat om, säger Morgan Johansson.

Rättad: Rätt källa till uppgiften om antalet häktningar är polisen. I en tidigare version uppgavs fel källa.