Många hinder för en blivande regering

Val 2018: Här är några av hållpunktern efter valresultatet

TT

Publicerad 2018-09-11

Riksdagshuset i Stockholm.

Mycket arbete återstår innan Sverige har en ny regering. Här är några av hållpunkterna den närmaste tiden:

Definitivt resultat på fredag

Bland de röster som ännu inte räknats finns utlandsröster och en del förtidsröster. I förra valet var de tillkommande rösterna 192 047 stycken. Eftersom få röster skiljer blocken kan dessa röster vara avgörande. Ett uppdaterat valresultat kommer på onsdag medan det slutgiltiga resultatet är att vänta på fredag. 1979 avgjorde de tillkommande rösterna till de borgerligas fördel.

Riksdagen öppnar

Den 25 september öppnar riksdagen. Men redan den 24 ska ledamöterna välja talman och vice talmän för perioden 2018–2022. Partigrupperna nominerar kandidater och praxis har sedan 1982 varit att talmannen väljs från det största partiet i den grupp som har majoritet.

Statsministeromröstning

Om Stefan Löfven sitter kvar ska riksdagen rösta om det senast två veckor efter att den nyvalda riksdagen har samlats. Talmannen bestämmer exakt tidpunkt. Alliansen har gått ut med att man kommer att rösta emot Löfven som statsminister.

Om fler än hälften av riksdagens ledamöter röstar nej måste Löfven avgå.

Därefter är det talmannens ansvar att ta fram förslag till ny statsminister. Hen pratar då enskilt med riksdagens alla partiledare i syfte att ta reda på vem som har störst stöd.

När talmannen lägger fram förslaget om ny statsminister uppger hen samtidigt vilka partier som ska ingå i regeringen. Om en statsministerkandidat inte godkänns – vilket aldrig inträffat – görs ett nytt försök. Sammanlagt kan talmannen lägga fyra förslag. Om inget godkänns ska extraval hållas inom tre månader.

Att få igenom sin budget

Regeringen måste presentera sin budget för riksdagen senast den 15 november. En budget behöver inte få en majoritet av rösterna i riksdagen, men den måste bli störst för att inte kunna utmanas av oppositionens budget. Sverigedemokraterna valde att inte stödja den rödgröna budgeten 2014, vilket ledde till regeringskris och hot om extraval. I samband med det uppstod decemberöverenskommelsen (DÖ), som skulle underlätta för en minoritetsregering att regera. Överenskommelsen blev dock inte långvarig och föll i oktober 2015.

Beslut om extraval

Om statsministern inte får igenom sin budget kan man utlysa extraval, men det kan göras först tre månader efter riksdagens öppnande. Valet måste sedan äga rum inom tre månader från det att statsministern utlyst valet. Att ett extraval sker i Sverige är väldigt ovanligt, senast det hände var 1958.