Trafikbuller kan ge övervikt – forskare oroas

helskärm

Internationellt gäller skärpta riktvärden för trafikbuller vid bostäder. Men Sverige har gått åt andra hållet och ställer lägre krav. Nu är forskare oroade över hälsoeffekterna.

Samtidigt visar en ny rapport tydliga samband mellan vägtrafikbuller och övervikt.

Buller från olika slag av transporter kan leda till en rad hälsoproblem för människor som bor i närheten. Precis hur sambandet ser ut är i vissa fall inte klarlagt. Men man vet att buller från vägtrafik ger ökad risk för hjärtinfarkt vid långvarig exponering. Det har en rad studier, även i Sverige, påvisat.

Det står också klart att trafikbuller orsakar både sömnstörning och störning i form av långvariga stressreaktioner.

Nu visar en rapport att personer som bott vid gator med mycket trafikbuller fått ett större midjemått än andra, sett till ett genomsnitt. Siffrorna gäller drygt 5 000 personer i fem kommuner i Storstockholm. Att buller från flyg ger ökat bukomfång har redan visats inom samma studie. Nu ser man samma effekt av vägtrafik, fast inte lika markant.

– Att det framför allt är midjemåttet som ökar är ett tecken på att problemet är stressrelaterat. Övervikt som har med stressmekanismer att göra ger mera bukfetma, säger Göran Pershagen, professor i miljömedicin vid Karolinska institutet.

WHO skärpte

Rapporten gäller förhållanden under åren 1991–2006. Trafikbullret har beräknats med utgångspunkt från statistik om trafikmängder. Hälsouppgifterna är hämtade ur en studie som från började handlade om diabetes. Boende vid gator med lite trafik har jämförts med boende vid gator med mycket trafik, och man har tagit hänsyn till andra riskfaktorer för övervikt.

Resultaten ger nytt stöd för hur viktigt det är att hålla nere nivåerna av trafikbuller i områden där människor bor. Världshälsoorganisationen WHO kom förra året med nya, skärpta riktvärden för trafikbuller i bostäder.

Men i Sverige ändrade riksdagen för två år sedan reglerna åt andra hållet, i syfte att underlägga nybyggnation.

"Framtida bekymmer"

För buller från vägtrafik gäller riktvärdet högst 60 decibel, mätt vid fasaden och som ett medelvärde under ett genomsnittligt trafikdygn. Annars måste byggherren göra en särskild bulleranpassning. WHO anger i stället riktvärdet 50 decibel, omräknat till det decibelmått vi använder i Sverige.

Decibelskalan är logaritmisk. En ökning med tio decibel innebär en tiofaldig ökning av bullret.

Bullerforskare är frustrerade över att deras kunskap och varningar inte tas på allvar.

– Vi bygger in oss i framtida bekymmer, säger Kerstin Persson Waye, professor i arbets- och miljömedicin vid Göteborgs universitet.

Fler känner sig störda

Ett intressant faktum som forskning visat är att låg bullernivå nu får fler än tidigare att känna sig störda – utan att bullret ökat.

– Både störning och sömnstörning sker vid lägre nivåer idag. Det är tydligast för flygbuller, men gäller även buller från tåg, säger Persson Waye.

– Vi forskare vet inte varför. Men man kan tänka sig att om det finns en högre allmän stressbelastning, så kan det leda till att även buller upplevs som mera störande. Det är inte osannolikt, säger Kerstin Persson Waye.