Expert: Vapenlagarna kommer inte ändras

avTT

Foto: Seth Perlman/AP/TT
Frågan om hårdare vapenlagar dyker ofta upp efter masskjutningar, men enligt professor Dag Blanck finns flera faktorer som gör att inget förändras. Arkivbild.

Efter tre masskjutningar på en vecka är återigen frågan om vapen på tapeten i USA.

Men vapenlagarna kommer inte att ändras, tror professor Dag Blanck, trots att han anser att vapentillgången i USA är grundproblemet till landets många skjutningar.

– Amerikanerna är inte mer våldsamma, det har helt enkelt att göra med tillgången till vapen, säger han.

Efter masskjutningen i El Paso har flera demokratiska politiker, bland annat Joe Biden, som kandiderar till presidentvalet 2020, reagerat med att man måste ta tag i det väpnade våldet.

Dag Blanck, professor i Nordamerikastudier vid Uppsala universitet, tror att skjutningen kommer att leda till en upphetsad politisk debatt – speciellt gällande tillgången på vapen. Men några ändringar är inte att vänta.

Upprördhet

– Krav kommer att komma från demokraternas håll och från dem som förespråkar en ökad reglering av vapen. De första reaktionerna är alltid upprördhet och därefter krav på begränsningar. Men de kommer inte att leda någon vart, säger Dag Blanck, professor i Nordamerikastudier vid Uppsala universitet.

Han poängterar att USA haft ett antal liknande skjutningar som lett till stora diskussioner, men som inte lett vidare till några lagändringar.

Det finns enligt Blanck två huvudorsaker till att ingenting händer i frågan. Den ena handlar om att rätten till att bära vapen är skyddad i konstitutionen, vilket gör det väldigt svårt att ändra lagstiftningen. Den andra anledningen handlar om att vapenindustrin, med den mycket starka vapenlobbyn, arbetar väldigt framgångsrikt med att motverka eventuella lagändringar.

– De har mycket pengar till kandidater och de ser till att det finns kandidater i den amerikanska kongressen som är mot en begränsning, säger Dag Blanck.

Mycket vapen

Blanck poängterar att upprörda kommentarer gällande skjutningen har kommit från alla politiska håll där man understryker det fruktansvärda som hänt. Men att ingen från den republikanska sidan har tagit ett steg längre och nämnt strängare vapenlagar, vilket flera demokrater har gjort.

– Man frågar sig varför USA skiljer sig från andra länder gällande skjutningar och den här typen av händelser. Grundproblemet är att det finns mycket vapen i rotation. Amerikanerna är inte mer våldsamma, det har helt enkelt att göra med tillgången till vapen, säger Dag Blanck.

Uppskruvat läge

Frågor om en mur mot Mexiko och deportation av illegala migranter har varit vitala delar i den politik som Trump fört under sin tid som president – en retorik som enligt Blanck lett till ett uppskruvat läge i landet. Han menar att om skjutningen i El Paso har rasistiska motiv så leder det till att frågorna åter kommer att komma upp på agendan.

– Trump har varnat för illegala invandrare från Mexiko, som han karakteriserar som våldtäktsmän och våldsamma, säger Blanck.

Den största minoritetsgruppen i USA är personer av latinamerikanskt ursprung, vilket också är en grupp som växer snabbt. Gruppen som kallas vita, som är den traditionella majoritetsgruppen, är fortfarande en majoritet i landet – men den minskar.

– Det finns förutsägelser om att den vita gruppen kommer att vara en minoritet i USA om 20 år. Bland vissa vita finns en oro där de känner sig hotade av det här. Trumps väljarkår är i mycket stor utsträckning vit och äldre, säger Blanck.

De ökade spänningarna i USA har enligt Blanck både med de demografiska förändringarna att göra och att presidenten spär på den demografiska oron.

– För Trump är det en viktig fråga i återvalskampanjen och som han därför återkommer till hela tiden. Han tror att det är en valvinnande fråga, relationen mellan majoritets- och minoritetsbefolkningen, säger Dag Blanck.

ARTIKELN HANDLAR OM