Vad är egentligen backstop-planen?

avTT

Foto: Peter Morrison/AP/TT
Allt som syns av den tidigare gränsen mellan republiken Irland och Nordirland här är färgen på vägmarkeringarna. Frågan om en ny "hård gräns" på den irländska ön har visat sig vara den hårdaste brexitnöten att knäcka.

Boris Johnson kräver den ska rivas upp. EU säger att det inte blir något avtal utan den. Vad är egentligen backstop-planen för någonting?

Kortfattat är den så kallade backstop-planen en garanti för att det inte införs några gränskontroller på den irländska ön efter att Storbritannien har lämnat EU – något som både Storbritannien och EU säger är av största vikt. Nödlösningen kickar in om EU och Storbritannien inte lyckas hitta någon annan lösning på gränsproblemet när de, efter brexit, förhandlar om sin framtida relation. I så fall blir hela Storbritannien kvar i EU:s tullunion och Nordirland tvingas fortsätta acceptera vissa av reglerna på EU:s inre marknad.

Oförenliga ståndpunkter

Gränsproblemet beror på tre oförenliga ståndpunkter: Storbritannien vill lämna EU:s inre marknad och tullunion, EU vill kunna kontrollera varor som kommer från länder utanför den inre marknaden och tullunionen, och båda parterna vill förhindra att en hård gräns uppstår på den irländska ön.

Efter att britterna röstat för att lämna EU 2016 tillkännagav regeringen att Storbritannien kommer att lämna både EU:s inre marknad och tullunion. Valet var inte självklart – till exempel deltar Norge i den inre marknaden och Turkiet i tullunionen, trots att länderna inte är med i EU.

Mellan länder i och utanför tullunionen/inre marknaden måste varor som passerar kunna kontrolleras, kräver EU. Detta för att kunna ta upp tull och kontrollera att EU:s regler, exempelvis djurskyddsregler, efterlevs.

Problemet är att den framtida gränsen mellan EU och Storbritannien går mellan Nordirland (en del av Storbritannien) och republiken Irland (EU-medlem).

Efter den blodiga konflikten i Nordirland var det en viktig del i fredsprocessen just att sudda bort gränsen mellan Irland och Nordirland. Både EU och Storbritannien har sagt att fredsavtalet från 1998 måste respekteras.

Havsgräns i stället?

Om den framtida gränsen alltså inte får skära genom den irländska ön, måste den i stället gå till havs, mellan Nordirland och övriga Storbritannien. Detta anser många ökar risken – eller chansen, beroende på hur man ser det – för att Nordirland i framtiden enas med Irland. En sådan gränslösning ogillas av brittiska brexitörer och är helt otänkbar för det nordirländska unionistpartiet DUP, som är stödparti åt brittiska Konservativa partiet.

Eftersom gränsfrågan verkade blockerad, enades EU och den brittiska regeringen under Theresa May om backstop-planen i utträdesavtalet.

Förhoppningen var att backstop-planen aldrig skulle användas, utan att ett framtida handelsavtal mellan EU och Storbritannien i kombination med "tekniska lösningar" – kontroller på andra ställen än vid just en fast gräns – skulle lösa det till synes olösliga problemet.

Det framtida handelsavtalet och lösningen på gränsproblemet var tänkta att förhandlas fram under en övergångsperiod vilken som längst skulle sträcka sig till 2022. Under övergångsperioden skulle Storbritannien i princip fortfarande vara EU-medlem, men inte sitta med vid beslutsborden.

Men utträdesavtalet mellan EU och Storbritannien fick inte stöd i brittiska parlamentet, framför allt på grund av backstop-planen, som brexitförespråkare varnar kan leda till att Storbritannien blir fast i en tullunion med EU för all framtid.

Ifall Storbritannien lämnar EU utan något avtal den 31 oktober uppstår omedelbart gränskontroller mellan Nordirland och Irland.