Krisen på äldreboendet – personal fick epilepsianfall av stressen

Anhöriga tvingas hoppa in och ”jobba” när personal bryter ihop

Uppdaterad 2020-02-28 | Publicerad 2020-02-22

VÄSTERÅS. Personal som springer i korridorerna, äldre som väntat i veckor på att få duscha och anhöriga som tvingas hjälpa till med blöjor och matning.

Ändå bantas personalen nu ytterligare på äldreboendet Trumslagarbacken i Västerås.

– Det är kaos, säger Karin Wärn, en av de anhöriga som slagit larm om situationen.

Den äldre damens tånaglarna hade nästan blivit långa klor när Karin Wärn fick syn på dem. Hon besöker ofta sin 106-åriga mamma på boendet Trumslagarbacken. Men sedan företaget Vardaga tog över förra året hjälper hon även andra boende här.

Till exempel med att klippa tånaglarna, eftersom personalen går på knäna och inte längre hinner med sådant.

”Jag vill inte komma till ett sånt här ställe när jag blir gammal”, säger Bengt Björklund. Karin Wärn sitter bredvid.

Åkte blodig till akuten

– Det är fruktansvärt. Många av de boende tror att jag jobbar här, och griper tag i mig. Någon kom och berättade att hon ramlat och behövde hjälp, säger Karin Wärn.

Hela hösten och vintern har klagomål på Trumslagarbacken strömmat in till Västerås stad. De handlar till exempel om äldre som fallit ur sängen och fått åka blodiga till akuten då nya vikarier inte har hunnit lära sig rutinerna. På boendet har man haft brist på allt från toalettpapper till sprutor. Och personal.

”Jag pratar en stund med pappa och försöker sen hitta personal. Ingen finns på avdelningen”, skriver en anhörig i klagomålen.

En före detta anställd skriver till kommunen: ”Det ledarskap och vanstyre jag upplevde under de fyra månader innan jag slutade är häpnadsväckande”.

Personalen har skrivit hela 222 avvikelserapporter sedan Vardaga tog över för ett år sen.

Politiker: ”Aldrig varit med om maken”

Allt började för ett år sedan, när Vardaga, tidigare Carema, vann upphandlingen med det lägsta budet och tog över efter ett annat företag, Aleris.

Snart förklarade Vardaga att det skulle krävas en omorganisering. Elva medarbetare har sedan dess sagt upp sig själva. Många som jobbar nu är vikarier, utan undersköterskeutbildning.

– Hur man kan sänka priset och få bättre vård, det är helt obegripligt. Ingen ska behöva ha det som här, säger Bengt Björklund, som har sin mamma här på äldreboendet.

Sedan mars förra året har äldrenämndens ordförande Bengt-Åke–Nilsson (L) fått många samtal från gråtande undersköterskor, boende och anhöriga på Trumslagarbacken.

– Jag har jobbat med äldrefrågor i snart 30 år och aldrig varit med om maken. Personalen har skrivit 222 avvikelserapporter på mindre än ett år, det innebär nästan en om dagen, säger han.

Vann med ett exceptionellt lågt anbud

Vardaga vann upphandlingen med ett exceptionellt lågt anbud – det lägsta som någonsin antagits i Västerås stad, enligt äldrenämndens ordförande. När politikerna anade oråd och begärde en preciserad beskrivning av omsorgsarbetet stod inget om nedskärningar av personalen. Under hösten drog politikerna in fem procent av ersättningen till Vardaga på grund av problemen på boendet.

Bengt-Åke Nilsson säger att han är förvånad över att ett seriöst företag agerar på det här viset och riskerar sitt varumärke.

– Vi kommer aldrig släppa det här, om de tror att vi ger upp kampen för att de äldre ska få ett värdigt boende och personalen en bra arbetsplats har de fel, säger han.

Men trots att lokaltidningen VLT har rapporterat om krisen, trots att arbetsmiljöverket granskat boendet, facket rutit ifrån och politikerna beskrivit läget som ”katastrofalt” bestämde sig Vardaga nyligen för att banta personalen – ännu mer.

Personal fick epilepsianfall av stressen

Förra veckan infördes ett nytt schema där sju anställda i stället för tio, jobbar med 36 äldre.

Stressen blev genast så hög att en i personalen fick ett epilepsianfall.

– Allt blev ju kaos. Alla fick vänta, personalen sprang benen av sig, man ringde och ringde på larmet efter hjälp och fick vänta, berättar en boende. 

Hon vill inte ha sitt namn i tidningen och är rädd för repressalier. Trots att hon betalar nästan 11 000 kronor i månaden för att få omvårdnad här.

Personalen vågar inte heller ställa upp med namn, men berättar om hur chefen från Vardaga kräver att de effektiviserar bort spilltid på “onödiga” sysslor. Det har lett till att sjukskrivningarna skjutit i höjden och stor oro hos boende, skriver personalen i ett gemensamt brev till kommunens äldrenämnd.

– Det är många duschar som fått vänta den här veckan. Det är katastrof. Jag försöker ibland hinna ta ut de boende utomhus, men sist blev jag så stressad att jag fick uppsöka vård, säger en anställd.

Julgardinerna hänger fortfarande kvar i matsalen när vi besöker boendet, i mitten på februari. Städning och fina blommor på uteplatsen hinns inte heller med.

”Dödens väntrum” enligt anhörig

I den gemensamma matsalen på Trumslagarbacken hänger fortfarande julgardinerna kvar, långt in i februari.

– Om inte jag är med vid kaffet och pratar med de äldre, då är det här dödens väntrum. För ingen i personalen har tid att sitta ner och ha trevligt, utan den funktionen har jag fyllt. Men det har jag fått skäll för att jag gör nu, av chefen här, säger Karin Wärn.

Hon och andra anhöriga berättar att de i praktiken utför arbetsuppgifter. Sätter på nattblöja, bäddar sängen, städar och tvättar, eftersom de ser hur underbemannad personalen är och att de äldre går runt oduschade, med smutsiga kläder.

– Det framställs av ledningen som att vi är kritiska mot personalen, men det är tvärtom, jag lider med dem, säger en anhörig som vill vara anonym.

Hon brukar hjälpa till att mata de äldre som på grund av nedsatt syn har svårt att äta själva. Många boende på Trumslagarbacken har inga anhöriga som hälsar på.

– Jag hoppar in för att jag ser att det behövs. Jag åker ofta hit för jag litar inte på det här stället, på att min mamma har det bra, säger Karin Wärn.

Vardaga: Hellre en avvikelse för mycket

Företaget Vardaga vill inte ställa upp på en intervju eller svara på våra frågor. Istället mejlar regionchef Annsofi Sandberg ett uttalande. Där lyfter man fram att Arbetsmiljöverket gjort en granskning av Trumslagarbacken under hösten, men slutligen avskrev ärendet i januari 2020.

”Arbetsmiljöverket har granskat verksamheten och varit nöjda med återkopplingen från oss”, skriver Vardaga.

När det gäller det stora antalet avvikelserapporter från personal menar Vardaga:

”Avvikelserapporteringen utgör grunden för vårt kvalitets- och förbättringsarbete. Därför ser vi hellre att det rapporteras en avvikelse för mycket än en för lite. /.../ Till dags dato har ingen utredning lett till någon Lex Sarah-anmälan”.

Läs uttalandet i sin helhet nedan.

”Förut var det bra personal, ordning och reda. Nu mår jag jättedåligt,  igår grät jag hela förmiddagen”, säger en av de boende på Trumslagarbacken.

Vårdföretaget Vardagas svar

 
Vardaga skriver i ett mejl att de avstår från en telefonintervju, men har följande kommentar:

 
”Vardaga driver Trumslagarbackens äldreboende på uppdrag av Västerås stad som upphandlar och därmed sätter de ekonomiska ramarna för verksamheten. 
Vi är måna om att Trumslagarbacken ska vara ett bra och tryggt boende som erbjuder god kvalitet i omsorgen och bra arbetsmiljö.
 
Synpunkter från boende, anhöriga och medarbetare utreds och följs upp. Vi arbetar löpande med att säkerställa rutiner och att våra medarbetare är trygga med Vardagas arbetssätt. Under hösten har också Arbetsmiljöverket granskat verksamheten och varit nöjda med återkopplingen från oss. Arbetsmiljöverket avskrev ärendet i början av 2020.
 
Avvikelserapporteringen utgör grunden för vårt kvalitets- och förbättringsarbete. Därför ser vi hellre att det rapporteras en avvikelse för mycket än en för lite. Alla medarbetare är skyldiga att rapportera och uppmanas att rapportera minsta avvikelse direkt i vårt digitala kvalitetssystem. Ansvariga chefer följer löpande upp avvikelserna. Allvarliga händelser rapporteras alltid till staden. Till dags dato har ingen utredning lett till någon Lex Sarah-anmälan.
 
Det stämmer att vi har en pågående diskussion med Västerås stad kring ersättningen. Vi hoppas att den ska kunna lösas i samförstånd.”