Sorg efter beskedet om att Dante befaras ha hittats död

Gustaf Tronarp

FALKENBERG. De sökte dag och natt – och vägrade sluta tro på att Dante skulle kunna återvända hem välbehållen.

Men ändå kom beskedet som inte går att ta in.

Timmarna efter att polisen meddelade att en kropp hittats i Ätran så lyser hundratals ljus upp torget mitt i staden.

– Det var många tårar som rann när jag fick veta vad som hade hänt, säger Camilla Sölvander, som varit ute och letat i flera dagar.

Glada röster ljuder genom det kompakta novembermörkret. På en grässlänt vid fotbollsarenan i Falkenberg springer några barn omkring. De tjoar och stojar.

Om inte det fruktansvärda hade hänt så kunde 12-åriga Dante ha lekt tillsammans med dem.

Nu står det i stället en klunga med ljus för att hedra honom på det fuktiga gräset. En bit bort håller Missing People på att plocka ihop det som fram tills för några timmar sedan var organisationens samlingsplats.

”Otroligt engagemang”

Två av dem som dröjer sig kvar vid ljusen är makarna Carina och Lars Hoffmann.

– Jag har varit ute varje dag sedan i onsdags. Stämningen har varit fin, men samtidigt har det funnits en oro i luften, säger Carina.

– Engagemanget har varit helt otroligt. Jag trodde inte att det kunde hända i verkligheten att en hel stad sluter upp på ett sådant här sätt.

Lars var på väg för att ansluta sig till sökinsatsen på fredagseftermiddagen när Carina ringde och berättade om beskedet från polisen.

– Det blev en chock. Jag trodde verkligen att vi skulle hitta honom vid liv. Det är fruktansvärt tragiskt, säger han.

Hundratals ljus på torget

Under de senaste dygnen har människor som varit engagerade i sökandet efter Dante synts överallt i trakterna kring Falkenberg. Nu är räddningsdykarna, poliserna och de frivilliga med ficklampor och reflexvästar borta.

Men sorgen och smärtan kommer att sitta i länge än, även fast de allra flesta som var med och letade inte kände den spralliga 12-åringen.

På Stortorget i centrum har hundratals människor samlats. Ljusen, blommorna och gosedjuren de har med sig får skulpturen mitt på torget att likna ett minnesmärke.

Många blir stående länge vid det ständigt växande ljushavet.

– Vi bor nära Dantes familj, och jag har sett honom gå ute med hunden. Han verkade alltid vara så glad, säger Robin Sölvander.

Han har kommit hit tillsammans med sin fru Camilla, barnen Hugo och Siri och sin mamma Anetthe Jonsson.

– När något sådant här händer blir det extra hemskt när man själv har barn. Jag tänker så mycket på hans föräldrar.

”Var många tårar”

Camilla, Robin och Anetthe har alla deltagit i letandet efter Dante. Beskedet om att han befaras ha hittats död tog dem hårt.

– Det var många tårar som rann när jag fick veta vad som hänt. Det känns så väldigt sorgligt alltsammans, säger Camilla, och fortsätter:

– Men samtidigt är det fint det som vi har gjort tillsammans. Det har känts så rätt att hjälpa till. Om något av mina barn skulle försvinna hade jag velat att hela världen skulle hjälpa till att leta.