”Socialbidraget måste göras om”

Nästan 400 000 svenskar gör det hela tiden.

Aftonbladets Jessica Ritzén har gjort det en månad – levt på socialbidrag.

Nu, efter att ha upprört och berört med sin fattigblogg, återvänder hon till Vasastan som en ny människa.

Lite lättare. Och mycket rikare.

Här är hennes slutrapport.

helskärm

Går det att leva på socialbidrag?

– Det är klart att det går eftersom människor måste. Men riksnormen på 3 680 kronor är inte anpassad efter någon. Den är en kvarleva från en tid när samhället var väldigt annorlunda. Och från 90-talet och fram till i dag har alla regeringar oavsett färg bara hyvlat, inte lagt till något alls i matkorgen.

Tycker du att socialbidraget borde höjas?

– Om det ändå vore så enkelt. Men det räcker inte. Det är inte lösningen. Riksnormen borde skrotas. Socialbidraget måste göras om helt.

Fattigbloggen är en jättesuccé. Varför fortsätter du inte?

– Jag är färdig med mitt uppdrag, att leva på socialbidrag under en månad. Däremot är jag övertygad om att den här frågan är viktig att debattera. Gärna i bloggform. Jag är övertygad om att både vi och andra medier kommer att fort-sätta jobba på det här sättet.

Vad är det viktigaste du lärt dig av Fattigbloggen?

– Att fattigdomen finns i Sverige i dag. Och den är enorm. Jag är oerhört tacksam över att jag fått leva på socialbidrag en månad för det har gjort mig mycket rik som människa.

Har du förändrats på något sätt?

– Det var en Jessica Ritzén som klev in genom dörren på socialkontoret och en helt annan som klev ut. Och jag har gått ner i vikt. Nu vet jag att 90 procent av socialbidragstagarna jobbar varje dag. Antingen med praktik eller gratisarbete hos kommunen. Och man ska springa till socialkontoret hela tiden och visa kvitton och annat. En socialbidragstagare har det tufft att hinna med att vara fattig.

Vad var jobbigast?

– Ensamheten. Jag blev så isolerad. Och jag ville inte träffa någon. Dels för att jag inte hade råd att göra nåt. Men också för att jag började tycka att det som folk här i Vasastan brukar prata om blev så ointressant.

Vad är ditt starkaste minne?

– Det är en kvinna som följt med hela vägen. En av många som gjort mig tårögd. Hon skrev att hon var så deprimerad innan Fattigbloggen kom. Nu skriver hon att den gav henne något att leva för. Henne skulle jag vilja träffa på riktigt.

Handen på hjärtat – har du fuskat nån gång?

– Nej. Men min syster har stoppat ner cigarettpaket i min väska, har jag märkt. För att hjälpa mig. Jag tror att hon förstått att jag behövt mina cigaretter mer än någonsin.

Nu när du har pengar igen – vad ska du köpa först?

– Jag ska betala alla räkningar som socialbidraget inte täckt. De som hade gjort att jag hamnat hos Kronofogden om det här varit på riktigt. Det är den skuldfällan som många inte kan ta sig ur.

Skulle du vilja göra om den här resan?

– Jag vill gärna använda bloggen som arbetsmetod. Men jag hoppas att jag aldrig mer behöver sätta min fot på ett socialkontor igen.