Justitieministern vill sätta åt knarkhandeln

avTT

1 av 2 | Foto: Janerik Henriksson/TT
Justitieminister Morgan Johansson (S) vill sätta tryck på narkotikahandeln för att komma åt gängkriminalitet, då också köparna av gängens varor.

Justitieminister Morgan Johansson (S) vill sätta mer tryck på dem som köper narkotika, även i landets mer välbärgade områden.

– Det kan mycket väl vara så att det är överklassen som håller i gång narkotikahandel, det finns en tydlig klassaspekt här, säger Johansson i en intervju med TT.

Efter fyra månader i övergångsregering har Johansson åter ansvar för brott och straff samt migration. Han säger att regeringens prioritet under mandatperioden vad gäller kriminalpolitik är att "fortsätta knäcka den organiserade kriminaliteten".

I regeringsförklaringen lyfts strängare straff för brott kopplade till gänguppgörelser, överlåtelse av narkotika och rekrytering av unga till brottsbanan som medel. Det är förslag som tidigare tagits upp av Alliansen och SD.

”Vill återställa det”

Johansson tror dock inte på att straffa människor hårdare enbart på grund av gängkoppling. Det är bättre att höja straffen för typiska gängbrott än att kriminalisera tillhörighet, anser han.

– Det som ligger närmast är en straffskärpning för mord, där vi säger att huvudregeln ska vara livstid, säger Johansson och utlovar en proposition om det inom kort.

– Högsta domstolen har sänkt praxis, vi vill återställa det.

Han lovar också förslag om att övergrepp i rättssak ska innebära minst ett års fängelse. Och straffen för överlåtelse av narkotika måste upp, anser han och flaggar för förslag.

Sätta åt handel

Att på alla vis sätta åt narkotikahandel är en nyckel i arbetet mot gängbrottslighet, hävdar Johansson, eftersom det är en grund för gängens existens. Handeln ska störas ut, också med mer kameraövervakning.

– Mitt budskap är att vi inte ska ha någon öppen narkotikahandel i Sverige. Den ska helt enkelt bort från gatorna.

– Vi har en stark press på dem som säljer och den ska bli ännu starkare. Men vi ska också rikta fokus på dem som köper, säger han.

Han pekar på en undersökning från Brottsförebyggande rådet 2018 om Stockholmsregionen där ungdomar själva fick uppge om och hur mycket de använde knark. Enligt den rapporterade unga i "rikare stadsdelar", som Danderyd, ett högre bruk än unga i områden med lägre medelinkomst. Men när det gällde hur ofta unga i de olika områdena misstänks för bruk var förhållandet det omvända.

– Det kan mycket väl vara så att det är överklassen som håller igång narkotikatrafiken, det finns en tydlig klassaspekt här, säger Johansson.

– Och då måste man vara tydlig med att också ungdomarna i de här områdena ska löpa risk att få påhälsning av polisen då och då.

Justitieministern framhåller samtidigt att han inte har några planer på att skärpa straffen för innehav.

Straffa rekrytering

Morgan Johansson anser att det är för svårt att komma åt gängens rekrytering av unga, han vill se över dagens regler.

– Vi har stämplingsbrott och anstiftan i dag, men det kräver att det finns ett konkret brott att knyta det till.

TT: Ska det räknas som rekrytering att man ber någon gå med ett vapen, till exempel?

– Det är ju ett brott, man får inte ha narkotika eller vapen på sig på stan. Visst är det en form av rekrytering in i en kriminell verksamhet, anser Johansson.

Strax före jul kom en utredning regeringen beställt om att slopa straffrabatten för unga under 21 år, bland annat med hänvisning till unga, grova brottslingar som skjuter och mördar i gängvärlden.

– Vi vill gå i den riktningen, när det gäller åldrarna 18 till 20 år. Men jag vill se hur remissinstanserna ser på förslaget och hur långt man kan gå. Det jag vill komma åt är den grupp unga män som begår grova brott systematiskt.

ARTIKELN HANDLAR OM