Merry brexmas! Därför stjäl Johnson julen

Inte ens i juletid får britterna en paus från den politiska turbulens som har blivit vardag i Storbritannien. Premiärminister Boris Johnson hoppas på en majoritetsseger i valet för att snabbt kunna genomföra skilsmässan med EU.

Inte nog med att britterna måste ge sig ut i mörker och kyla för att för att för första gången sedan 1923 rösta i december – och det i det tredje parlamentsvalet på fyra år.

Grinchfaktorn förvärras av att en del skolor tvingas ställa in barnens julkonserter och julevangelium, eftersom utrymmena behöver förvandlas till röstlokaler under torsdagens tidigarelagda parlamentsval.

Utbildningsminister Gavin Williamson har manat valkretsarna att använda andra byggnader, men den organisation som representerar valarbetare har kritiserat ministern för att propån kom försent – när de flesta vallokaler redan hade bokats. Dessutom påpekas i ett syrligt brev att det är svårt som det är att anordna ett val med så kort varsel.

"Konstigt val"

Bakom beslutet att i oktober utlysa val – mitt i julruschen – står premiärminister Boris Johnson. Han vill vinna tillbaka Konservativa partiets majoritet, som föregångaren Theresa May förlorade 2017, och därmed besegra det politiska dödläge som har satt krokben för arbetet med att ta Storbritannien ut ur EU.

– Det är ett konstigt val, eftersom ingen först ville ha det förutom Johnson och de konservativa. Allmänheten är inte särskild road, reaktionerna har varit en blandning av ilska och apati, säger Laura McAllister, professor i offentlig politik vid Cardiff University, till TT.

– Men valet är också väldigt viktigt. Många har förtidsröstat för att slippa ge sig ut på valdagen om det skulle vara förskräckligt väder.

Frågan om det försenade EU-utträdet har varit den mest brännande i valrörelsen. Johnsons kampanj bygger på löftet att han ska se till att skilsmässan är klar till den 31 januari 2020. Oppositionspartiet Labour har i sin tur lovat att förhandla om utträdesavtalet och sedan låta britterna folkomrösta om det.

– Brexitfokuset har gynnat Konservativa partiet som söker mandat för att genomföra utträdet. Labour har en mer komplex ståndpunkt, som vissa menar är förvirrande. Partiledaren Jeremy Corbyn har gett få tydliga svar om brexit.

Konservativ ledning

Konservativa partiet har ett försprång på omkring tio procentenheter i mätningarna, även om systemet med majoritetsval i enmansvalkretsar innebär att de sällan ger en säker bild av det totala antalet mandat som partierna får.

Labour har knappat in något, men tycks främst plocka röster från Liberaldemokraterna

– Det kommer inte att vara till så stor hjälp när det gäller antalet mandat som partiet skulle behöva vinna och behålla för att bli största parti, säger McAllister.

– Det finns ett mikroklimat i Skottland och på vissa håll i England som gör att lokala faktorer spelar in och kan avgöra några av de viktigaste mandaten. Vi vet att brittiska väljare är flyktiga och kan byta mellan partierna, även om det i nuläget ser ut som om Konservativa partiet kan komma att få majoritet.

Illa omtyckta

Labour tyngs av att Corbyn har blivit allt mindre omtyckt, långt från den rockstjärnestatus han hade 2017, vilket bland annat beror på problem med antisemitism inom partiet.

Men Johnson dras också med trovärdighetsproblem och är historiskt illa omtyckt som premiärminister, även om han i mätningar inte är lika impopulär som Corbyn.

– Båda representerar ytterligheterna i sina partier, säger McAllister.

– Valet är som en omvänd skönhetstävling där folk troligtvis kommer att rösta på den som de ogillar minst i stället för på den som de gillar mest.