Sjumilaskolans rektor: Vi satsade på lärandet

helskärm

Med struktur, tydlighet och krav lyckades man förbättra skolresultaten vid Sjumilaskolan i Göteborg.

Hamid Zafar, skolans tidigare rektor, var med och vände den negativa trenden på problemskolan.

– Vi valde att satsa på lärandet, säger han.

Det var genom att satsa på det grundläggande – undervisningen – som man lyckades förbättra skolresultaten vid Sjumilaskolan i Biskopsgården i Göteborg, som är en av de skolor som dragits med låga studieresultat.

– Man kan satsa pengar på olika saker i skolan, till exempel på digitalisering, olika projekt och liknande. Vi valde att satsa på lärandet. Vi jobbade särskilt med att kartlägga elevernas kunskaper, massvis med elever hade kunskapsluckor.

Mobilförbud infördes och elever som inte klarade de grundläggande kraven fick intensivundervisning efter skoltid, berättar han.

– Vi jobbade mycket med struktur, tydlighet och vi ställde höga krav på eleverna.

Fria skolvalet bidragande orsak

En färsk granskning av tidningen Grundskolan visar att i snitt var tredje elev i de totalt 60 utsatta områdena går ut högstadiet utan gymnasiebehörighet. Snittet för hela Sverige ligger på 15,7 procent.

Hamid Zafar, som i dag är barn- och utbildningschef i Mullsjö kommun, menar att skillnaderna i skolresultat mellan skolor och områden beror på den bristande likvärdigheten inom skolan.

– Varken staten eller politiken har kunnat ta fram kraftfulla åtgärder för att minimera eller begränsa de här negativa konsekvenserna av skolsegregeringen.

Kommunaliseringen av skolan och systemet med fritt skolval är stora bidragande orsaker till den situation skolan befinner sig i, anser Zafar.

– Kommunaliseringen är per automatik en bidragande faktor – du går från att vara en huvudman till 290 huvudmän. Det faller på sin egen rimlighet att 290 huvudmän ska jämka ihop hela det svenska skolsystemet.

– Men också friskolesystemet, det är otroligt avreglerat och liberalt. Det behöver också ses över.

"Inga konstigheter"

Det finns ingen universallösning på problemet, tror Zafar. Snarare krävs en rad åtgärder, anser han.

– Från politiskt håll behöver man se över ebo-lagstiftningen och avveckla den helt, anser han och hänvisar till den lag som ger asylsökande frihet att bosätta sig var de vill med rätt till statliga och kommunala bidrag.

Hamid Zafar tror att de åtgärder som han och personalen på Sjumilaskolan genomfört skulle fungera även i andra skolor med liknande problem.

– Det tror jag absolut. Vi gjorde inget nytt, det var inga konstigheter. Vi gick tillbaka till det som fungerar i klassrummet, vi utgick från klassrummet.

– Man måste ställa sig den krassa frågan: har vi råd att skicka ut så många barn i samhället som inte ens är behöriga till gymnasiet?