Bubblor med nyfödda stjärnor

helskärm

Med stor detaljrikedom har astronomer lyckats fånga processen när nya stjärnor bildas. Det magiska sker inuti stora och ljusintensiva moln av joniserad gas.

Det var när forskare vid det Europeiska sydobservatoriet (ESO) riktade dess Very Large Telescope (VLT) mot en region av det Stora Magellanska molnet som de såg hur processen går till. Bilden visar stora moln som ser ut som bubblor inuti vilka stjärnorna bildas.

Stora Magellanska molnet är en så kallad satellitgalax som ligger på 160 000 ljusårs avstånd från jorden. Den ligger i utkanten av vår egen Vintergatan, men är bara synlig från det södra halvklotet.

Inuti galaxen finns stora joniserade gasmoln av väte som fungerar som en barnkammare för nya stjärnor. Och det var djupt inuti ett av dessa moln, döpt till N180, som astronomerna såg en stråle ljus som kastades ut från en mycket ung stjärna. Stjärnan var tolv gånger så stor som vår egen sol, medan gasstrålen var 33 ljusår lång. Enligt forskarna är dessa strålar extra intressanta, eftersom de kan berätta mer om hur det går till när stjärnor bildas.

Fakta: Äta eller ätas

Mindre galaxer är bra på att producera nya stjärnor från den gas som finns inuti galaxerna. De mest massiva galaxerna, däremot, är inte alls lika effektiva. De växer i stället genom att äta upp mindre galaxer som finns i närheten.

Vår egen galax Vintergatan är inget undantag. Den står och väger mellan att växa på egen hand och att förvandlas till en kannibal.

Om en cirka fyra miljarder år kommer Vintergatan att sluka två närliggande galaxer, Stora och Lilla Magellanska molnet. Bara en miljard år senare är det dags för nästa "måltid". Men då är det vi själva som blir stjärnmat – till den större Andromeda-galaxen som slukar Vintergatan.

Källa: Royal Astronomical Society