– Jag är upprörd, väldigt illa berörd

Britt Peruzzi

Justitieminister Beatrice Ask talade idag med övriga statsråd om skotten i Malmö

Justitieministern får kontinuerlig information om läget i Malmö.

I morse diskuterade hon skjutningarna med flera andra statsråd.

– Vi arbetar med vapenfrågorna på flera plan, bland annat planeras en ny vapenamnesti.

Justitieminister Beatrice Ask (m) har under dagen följt hur händelserna i Malmö utvecklats.

– Jag ser till att få information om det arbete som sker. Det här är väldigt allvarligt. Det är oacceptabelt att människor ska känna rädsla för att gå ut i sin egen stad.

– Jag har förståelse för den frustration man känner, både som medborgare i Malmö och inom polisen, för att detta händer gång på gång. Samtidigt har jag noterat och informerat mig om att polisen nu intensifierat insatserna för att ringa in de händelser där man ser samband för att den vägen hitta förövaren, och det är bra.

Vill inte spekulera

Medan andra politikerkollegor talat om dåden i Malmö i skenet av den alltmer hetska invandrardebatten vill Beatrice Ask inte dra några sådana paralleller.

– Jag tror att man ska passa sig för spekulationer om både bakgrund, motiv och samband. De finns de som kopplat detta till lasermannens dåd och eftersom flertalet av offren är människor med utländsk bakgrund är det lätt att dra den parallellen men det viktigaste är att ha faktaunderlag.

Hennes egna minnen från den period lasermannen satte skräck i Sverige är starka.

– Jag upplevde det som fasansfullt att någon eller några gav sig på helt oskyldiga människor. Bara för att de hade en annan bakgrund var de måltavlor för denna ondskan. Det var förfärligt att detta kunde ske i Sverige.

Justitieministern vill ändå understryka att hennes uppdrag är att försäkra sig om fakta.

"Malmö inte unikt"

– Det är klart man funderar, men det är viktigt i mitt uppdrag att inte spekulera. Just nu är det viktigaste att få stopp på eventuella förövare som begår brott av detta slaget. Sedan finns det mer långsiktiga arbetet med brottsoffer och stämningar i vissa områden.

Beatrice Ask har viss förståelse för att Malmö har en hög andel skjutningar men vill ändå inte peka ut staden i sammanhanget.

– Över tid har det varit ganska många skjutningar i Malmö. En del har varit kopplade till organiserad brottslighet och Malmö ligger nära den typen av trafik så det är förståeligt att det händer där. Sedan har man samma problem som finns i andra storstäder, jag är inte säker på att Malmö är unikt, men just nu är det där detta händer.

Jamal El-Haj (s), ledamot i Malmö kommunstyrelse, är född i Libanon med palestinsk bakgrund.

Malmöpolitiker: Kunde vara jag

– Det är väldigt oroande att någon skjuter på folk som har ett visst utseende. Jag skulle själv kunna bli ett mål. Även om jag personligen inte känner mig osäker har jag förstått att många inte vågar gå ut efter detta.

Oavsett om skjutningarna är en enda persons dåd så får det långtgående konsekvenser, menar han.

– Folk med en annan bakgrund kommer inte att känna sig trygga i sin egen stad. Vi är många som inte hunnit glömma lasermannen.

Maria Ferm (mp), ledamot i riksdagens justitieutskott ,var själv för ung för att minnas stämningen när lasermannen härjade men ser tydliga paralleller med den tiden.

– Likheterna då och nu är att det fanns och finns en mer rasistisk debatt.

Hon är själv malmöbo och kallar skjutningarna "oerhört tragiska och skrämmande".

– Vi har ett oroväckande samhällsklimat där främlingsfientlighet får allt mer utrymme och när debatten förskjuts i en mer främlingsfientlig riktning öppnar det för extrema åsikter.

Vapenamnesti väntas

Maria Ferm efterlyser en ny vapenamnesti liknande den som gjordes 2007.

– Det finns mycket vapen i omlopp och hade behövts. Det innebär att man får lämna in sina vapnen till polisen för att få bukt med vapnen i samhället.

Enligt Beatrice Ask arbetar regeringen nu intensivt med vapenfrågorna på flera plan.

– Det blir skärpta regler i höst när gäller införsel av vapen till Sverige och vad gäller vapenförsäljning och vi har en ny utredning för vapenbrott. I den utredning som kom i februari föreslogs ingen skärpning men utredningen vill ha en bredare beskrivning för när ett vapenbroptt ska räknas som grovt och då kommer man längre upp i straffskalan.

Justitieministern lovar också att genomföra en vapenamnesti under denna mandatperioden.

– Det har varit framgångsrikt tidigare och jag konstaterade redan tidig i höst att det är nödvändigt. Många säger "det är ändå inga kriminella som lämnar in sina vapen" men det är fel. Det finns många som kommit över och inte vill ha vapen i sin närhet.

Under tre månaders svensk vapenamnesti 1993 lämnades 17 000 oregistrerade skjutvapen och 15 ton ammunition in till polisen. Den senaste amnestin genomfördes mellan 1 mars och 31 maj 2007.

– Då tror jag att hela 12 000 vapen kom in, säger justitieministern.