Författare till stöd för IPRED-lagen

”Illegal fildelning är deras lönsamma affärsidé”

Debatten om IPRED-lagen lever vidare.

I dag går författarförbundet och förläggareföreningen ut och visar sitt stöd för den nya lagen.

– Vi vill inte ha en ordning där originalitet och innehåll nedvärderas till förmån för kopiering, där nätpirater berikar sig på författarnas arbete, skriver deras ordförande i en debattartikel i SvD.

Debatten om den nya anti-fildelningslagen vägrar att lägga sig.

30 000 medlemmar

Rekordmånga läsare diskuterar lagen på Aftonbladet snack och Facebook-gruppen ”Stoppa IPRED” fortsätter att växa och har nu fler än 30 000 medlemmar.

I dag går Mats Söderlund, ordförande vid Sveriges författarförbund, och Kjell Bohlund, ordförande vid Svenska förläggareföreningen ut och visar sitt stöd för lagen – och går till attack mot fildelarna.

– Det är rimligt att anta att Piratpartiet, the Pirate Bay och deras vänner är emot varje åtgärd i denna riktning. Illegal fildelning är deras lönsamma affärsidé och fientlighet mot upphovsrätten deras ideologiska bas, skriver debattörerna i SvD.

”Rättssäker process”

Enligt Söderlund och Bohlund spelar det ingen roll hur bra tjänster branschen erbjuder:

– Utan ett rimligt skydd mot illegal konkurrens kommer ändå upphovsmannens rätt att kränkas och den digitala tjänsteutvecklingen att hållas tillbaka.

Den nya lagen, som tillåter exempelvis ett skiv- eller filmbolag att få ut personuppgifter om vem som står bakom ett visst IP-nummer som fildelning misstänks ske från, hyllas som ”rättssäker”.

– Det ger en rättssäker process genom domstolsprövning och möjliggör att fokus riktas mot det fåtal internetanvändare som står för en överväldigande majoritet av allt illegalt upp laddat material, skriver Söderlund och Bohlund.

Förslag läggs fram i november

I november ska regeringen lägga fram förslaget om den nya lagen.

Enligt justitiedepartementet kommer frågan troligen att behandlas i riksdagen efter årsskiftet.

Om allt går enligt planerna kan den nya lagen börja gälla 1 april 2009.

Så ska lagen fungera i praktiken:

1. En rättighetsinnehavare – exempelvis ett skiv- eller filmbolag – får kännedom om att fildelning sker från en viss IP-adress.

2. Rättighetsinnehavaren dokumenterar fildelningen och IP-numret.

3. Rättighetsinnehavaren väcker talan mot den misstänkte fildelarens internet-operatör i domstol (tingsrätten).

4. Internet-operatören får yttra sig till domstolen.

5. Om rättighetsinnehavarens bevisning anses tillräcklig tvingas internet-operatören att lämna ut information om vilken person som står bakom IP-adressen (vem som tecknat abonnemanget).

6. Rättighetsinnehavaren kan sedan ta kontakt med personen och kräva att fildelningen upphör eller väcka talan mot personen – alltså kräva ersättning i domstol.