Fick vänta 4 år på nobelpriset

Uppdaterad 2011-03-11 | Publicerad 2008-08-04

Hemkomst Först 1994 kunde Alexander Solsjenitsyn återvända till sitt hemland, efter att ha tillbringat 20 år i exil i Vermont, USA. I Ryssland bodde han sedan i byn Troitske-Lykovo utanför Moskva.

Den ryske nobelpristagaren Alexander Solsjenitsyn, 89, har avlidit.

Författaren är mest känd för hur han i sina böcker har beskrivit de horribla förhållanden som fanns i fånglägren i det forna Sovjetunionen.

– Ett av de stora träden har fallit, säger Svenska Akademiens ständige sekreterare Horace Engdahl, 59.

Solsjenitsyn ansågs på grund av sitt författarskap och engagemang vara ”Sovjetstatens fiende” och landsförvisades 1974.

I går meddelade en av Alexander Solsjenitsyns tre söner att hans pappa avlidit vid 89 års ålder på grund av ett hjärtfel.

Men det kunde ha slutat långt tidigare.

Redan 1945 skickades den ryska författaren till ett av de ökända fånglägren i Gulagarkipelagen sedan han kritiserat Stalin.

Socialistiskt förtryck

De åtta åren i lägret kom att lägga själva grunden till Solsjenitsyns författarskap.

I böckerna ”En dag i Ivan Denisovitjs liv” och ”Gulagarkipelagen” uppmärksammade han för världen vad som utspelades i de sovjetiska lägren och det förtryck som pågick i socialismens namn.

En av de som sörjer hans bortgång är Horace Engdahl i Svenska Akademin. När Aftonbladet i natt levererade dödsbudet blev han märkbart berörd.

– Det känns som ett av de stora träden har fallit, säger han.

Deporterades

Efter några års fångenskap och förvisning togs Solsjenitsyn till nåder av den sovjetiska maktmaskinen.

1970 fick han Nobelpriset. Vi den här tiden var han emellertid åter ute i kylan.

Han kunde därför inte ta emot priset förrän fyra år senare.

Då hade han först i handfängsel deporterats till Västtyskland innan han efter en kortare vistelse i Schweiz valde att leva i exil i USA.

En väckarklocka

Hans böcker blev en väckarklocka för många människor i västvärlden.

– Med sina lägerskildringar öppnade han ögonen på många inom vänstern och tvingade dem att omvärdera kommunismen, säger Horace Engdahl.

Efter Sovjetunionens sammanbrott kunde Alexander Solsjenitsyn återvända till sitt Ryssland.

I stället för att fängslas hyllades han nu som en av landets stora kulturpersonligheter.

Horace Engdahl träffade aldrig nobelpristagaren personligen men brevväxlade med honom under en period.

– Han kommer att bli kvar som en vår tids stora författare även nu när han är borta, säger han.