Belgien städar bort spår från kolonialkung

Anders Aarkrog Jepsen/TT-Ritzau

Uppdaterad 2020-01-08 | Publicerad 2020-01-07

Protest i Bryssel mot skräckväldet i kolonin Kongo under kung Leopold II. Arkivbild.

En uppgörelse med kolonialtidens blodiga skräckvälde i Kongo pågår i Belgien.

För första gången har en gata uppkallad efter kolonialkungen Leopold II fått ett nytt namn.

Alan de Bruyne bor på Boulevard Leopold II i Belgiens huvudstad Bryssel – och han skäms för det. Gatan är uppkallad efter den belgiske kungen Leopold II som styrde från 1865 till sin död 1909. Under de åren blev han kolonialherre och envåldshärskare över Kongofristaten (nuvarande Kongo-Kinshasa). Där var han enligt historiker skyldig till mellan en och fem miljoner människors död, och otaliga blev lemlästade.

– Han var en massmördare, säger Alan de Bruyne.

Nyligen beslutade styret i Kortrijk i Flandern som första belgiska kommun att ta bort Leopold från ett gatunamn. De Bruyne anser att han har en skyldighet att försöka åstadkomma samma sak. Han har därför föreslagit för det lokala styret att Boulevard Leopold II ska byta namn till Afrikas boulevard eller liknande. En arbetsgrupp har nu tillsatts.

– När man uppkallar en gata efter en man som låg bakom ett folkmord hyllar man honom. Det är som om Berlin skulle ha en Hitlergata, säger han.

"Kung Leopolds vålnad"

Leopold II har gett namn åt gator över hela Belgien. Många monument har rests över den så kallade byggarkungen, som drev på arbetet med flera stora byggprojekt. Än i dag påminner nyklassicistiska byggnader och väldiga parker om hans tid vid makten.

Rörelsen som Alan de Bruyne är en del av är inte ny, berättar Idesbald Goddeeris, som är professor i kolonialtidens historia på universitetet i Leuven.

– Sedan 2010 har många kommuner mottagit krav om att man ska ändra gatunamn. Ingen har dock fattat ett sådant beslut tills nu. Kortrijk är den första.

Belgien är en av de mest kritiserade kolonialmakterna, men ett av de länder som minst gjort upp med sin historia, anser Goddeeris.

Det började med en bok. "Kung Leopolds vålnad" av den amerikanske historikern Adam Hochschild damp ner som en bomb 1999 och väckte det kollektiva minnet. Och när BBC-dokumentären "Vit kung, rött gummi, svart död" visades i belgisk tv 2004 tog det fart. Att belgarna över huvud taget fick se den skedde mot regeringens vilja. utrikesminister Louis Michel var rasande och försökte stoppa BBC-filmen.

Brutalt styre

En natt kort därefter blev en hand avsågad på en afrikansk bronsstaty i ett stort monument som hyllar Leopold II i hamnstaden Oostende.

Avhuggna händer och fötter var ett kännetecken för Leopolds brutala styre, och det var dödsstraff för den som inte fyllde sin kvot på gummiplantagen – och för mycket annat.

När kungen ville försäkra sig om att hans soldater inte slösade dyra kulor på jakt, krävde han att de skar av lemmar som bevis på att de hade använts till att skjuta ihjäl människor. För att kunna få fler kulor, och använda till jakt, högg en del soldater även av kroppsdelar på folk som de inte dödade.

– Hela debatten de senaste 20 åren sedan Hochschilds bok kom har skapat en medvetenhet om att Leopold II stod för många dåliga saker i Kongo, säger Goddeeris.

Det var dock inte en förintelse, som nazisternas, slår han fast. En del mördades, andra dog av sjukdom eller av att deras hälsa bröts ner av tvångsarbete.

På senare år har Leopoldmonument hällts över med målarfärg och statyer välts. En belgisk uppgörelse med historien är i full gång.

ANNONS