Ny rapport: Många brister i vården efter förlossningen

Uppdaterad 2017-05-16 | Publicerad 2017-04-18

Det finns många brister i vården av mammorna efter förlossningen.
Det framgår av en ny rapport från Socialstyrelsen.
– Vi ser brister både i vården som erbjuds på sjukhuset och efter att kvinnan och barnet lämnat sjukhuset, säger utredaren Emma Lindgren.

Vad är dina erfarenheter av svensk förlossningsvård? Skicka in din
berättelse

Socialstyrelsen har på uppdrag av regeringen kartlagt vården av kvinnor efter förlossningen, genom enkätundersökningar inom sjukvården.

Enligt rapporten, som presenterades i dag, så saknas det kontinuitet i vården av mammorna och det finns därför risk för att psykisk ohälsa, infektioner och amningsproblem inte upptäcks i tid.

– Kartläggningen visar att uppföljningen av kvinnors hälsa efter förlossningen behöver förbättras. Det är viktigt att alla kvinnor erbjuds en likvärdig god vård av hög kvalitet, säger Olivia Wigzell, generaldirektör för Socialstyrelsen.

Kortare vårdtider

Mammorna skickas hem allt tidigare och vårdtiderna har minskat avsevärt. Den genomsnittliga vårdtiden efter vaginal förlossning var 1,8 dygn och efter kejsarsnitt 3 dygn 2015.

För omföderskor är vårdtiden ännu kortare. En del sjukhus skickar hem mammorna redan efter sex timmar, däribland Sahlgrenska universitetssjukhuset i Göteborg.

Aftonbladet berättade i vår granskning av förlossningsvården om tvåbarnsmamman Alejandrina Sandin Salguero, 30, som kände sig pressad att lämna sjukhuset efter bara sex timmar med sin nyfödde son Noah i februari.

– Det är helt galet, säger hon.

Ska ske i samråd

Enligt Socialstyrelsen bör dock sjukhusen ta hänsyn till mammornas önskemål.

– Vi ser att det är viktigt att vårdtiden beslutas i samråd med mamman och att man tar hänsyn till varje kvinnas medicinska och psykosociala behov. Det ska finnas tid för återhämtning och vila och kvinnan ska få det stöd och den hjälp hon behöver efter förlossningen, säger utredaren Emma Lindgren.

– Vi bedömer att vården på sjukhusen måste bli mer familjecentrerad, så att det finns förutsättningar för båda föräldrarna och barnet att vara tillsammans efter förlossningen.

Kvinnans behov ska styra

Vad anser Socialstyrelsen om att sjukhusen sätter press på mammorna att åka hem tidigt?

– Det är ett problem om kvinnor tvingas åka hem efter sex timmar och inte själva har fått vara med och ta beslutet, att man inte har samrått med vare sig kvinnan eller familjen utifrån deras önskemål och behov. Det ska vara något som man beslutar i samråd med patienten, säger Emma Lindgren.

– Indirekt innebär det ju att möjligheten att påverka vårdtiden inte finns, om alla kvinnor i praktiken förväntas åka hem efter sex timmar. Det är viktigt att man känner sig trygg och har fått den information och det stöd man behöver, och att man har en bra uppföljning.

Missar psykisk ohälsa

Enligt Socialstyrelsen så kan korta vårdtider kombinerat med hög arbetsbelastning medföra att det inte alltid finns tid och utrymme att ge en säker vård anpassad efter kvinnornas och familjernas behov av återhämtning, information och stöd efter förlossningen.

Kartläggningen visar också risk att man missar psykisk ohälsa och amningsproblem.

Ändå följer bara vart tredje sjukhus alltid upp kvinnornas hälsa efter hemgången, medan hälften bara gör det i vissa fall, som vid komplikationer.

Vill lyfta brister

Endast tre sjukhus erbjuder hembesök av barnmorska vid hemgång direkt från förlossningsavdelningen.

– Här kan vi se att uppföljningen av kvinnornas hälsa efter att de lämnat sjukhuset kan bli bättre. Det är viktigt att både lyfta de brister vi ser på sjukhusen, som tillgången till information och stöd och för båda föräldrarna att vara delaktiga och vara tillsammans med sitt barn – men även de brister vi ser när mamman lämnat sjukhuset, säger Emma Lindgren.

Stort tidsglapp

Uppföljningen försvåras, enligt rapporten, av att vården är fragmenterad med olika barnmorskor före, under och efter förlossningen.

– Därmed blir det ofta otydligt för kvinnorna vart de ska vända sig om de får problem.

Under den första veckan ansvarar sjukhuset för uppföljningen. Efter sex till 12 veckor följer mödravården upp kvinnorna, vilket medför ett stort tidsglapp.

– När uppföljningen brister ser vi att det finns en risk att man missar kvinnor med komplikationer och kvinnor som skulle behöva stöd eller vård.

Risk för förlossningsdepression

Därför är det viktigt att fånga upp de kvinnor som drabbas av fysiska komplikationer, problemrelaterade bristningar, psykisk ohälsa och amningsproblem efter förlossningen, påpekar Emma Lindgren.

Mellan åtta och 15 procent av mammorna drabbas av depression efter förlossningen. Ändå saknar två tredjedelar av sjukhusen skriftliga rutiner för att identifiera och hantera psykisk ohälsa hos kvinnor som precis fött barn.

Även problem med amningen kan uppstå.

– Man hinner inte alltid upptäcka amningsproblem innan kvinnorna hunnit lämna sjukhuset, eftersom amningen inte hunnit komma i gång ordentligt. Då är det viktigt att ha tillgång till amningsstöd när man kommit hem, säger Emma Lindgren.