Fem punkter om vårbudgeten som du inte får missa
Publicerad 2024-04-15
På måndagen la regeringen fram sin vårbudget.
Satsningar på totalt 17,5 miljarder kronor görs i en tid när Sverige har en stigande arbetslöshet, hög inflation och en byggsektor i kris.
1. De största satsningarna
De största, och därmed för regeringen viktigaste, satsningarna görs på vården, Kriminalvården, E6:an, skolan och försvaret.
Vården får 6 miljarder kronor som går till landets regioner. Det kan jämföras med det underskott på 24 miljarder kronor som Sveriges kommuner och regioner har räknat ut.
I takt med att regeringen lägger om kriminalpolitiken är förhoppningen att fler kriminella ska fängslas. Det sätter tryck på Kriminalvården, som ska ta hand om intagna och även bygga fler fängelseplatser. Därför får myndigheten 1,4 miljarder extra utöver tidigare budget.
Efter det stora skredet på E6:an vid Stenungsund krävs mer pengar till reparationer. Regeringen skjuter till 1 miljard specifikt för det.
Regeringen skjuter också till 500 miljoner kronor till kommunernas skolverksamhet och 300 miljoner satsas på försvaret av Sverige.
2. Det blir bättre, men inte just nu
Regeringen spår att Sverige kommer att fortsätta vara inne i en lågkonjunktur även under nästa år. Sedan kan ljusningen komma.
Men fram tills dess kommer också arbetslösheten att öka. Ytterligare 40 000 personer kommer att bli arbetslösa under nästa år, enligt finansminister Elisabeth Svantesson (M). För 2024 kommer arbetslösheten att ligga på 8,3 procent, 2025 handlar det om 8,4 procent.
Konkurserna fortsätter att stiga och har varit på mycket höga nivåer och inom byggbranschen, en stor arbetsgivare och tillväxtmotor, står det stilla på många håll.
Vad som talar för en ljusning framgent är att stigningen i inflationen börjar avta och målet om två procent kan snart nås, tror finansministern.
3. Oppositionen rasar
Det är varken oväntat eller något nytt att oppositionen sågar regeringens budget – det är vad en opposition ska göra.
Men, kritiken från de fyra oppositionspartierna ser ungefär likadan ut. Partierna är oroliga för arbetslösheten och riktar kritik mot att det görs för lite för att få fart på tillväxten – och därmed jobbskapandet.
S, V och MP lyfter särskilt vårdkrisen. Partierna vill se mer pengar till regionerna som ska satsas på vården. Vänsterpartiet är enda parti som ännu presenterat en siffra: 15 miljarder kronor.
4. Trycket från de egna leden
Från högersidan är kritiken ganska omfattande mot Elisabeth Svantessons vårbudget. Förväntningarna på skattesänkningar och insatser som sätter fart på ekonomin är höga, men möts inte av vårbudgetens innehåll.
Svenskt Näringsliv säger att man saknar konkreta förslag på tillväxtreformer. Och kravet är nu att det här blir ”regerings sista krisbudget”, som chefsekonomen Sven-Olov Daunfeldt säger.
Även tankesmedjan Timbro är kritiska. Främst är det avsaknaden av skattelättnader som retar upp ideologerna på tankesmedjan. Timbro är också kritiska till att regeringen skjuter till 6 miljarder kronor till vården.
5. Nytt mått för att kunna piska på arbetslinjen
I sin vårbudget passar Elisabeth Svantesson på att införa ett nytt mått: Självförsörjning. Tanken är att ta fram statistik på hur många som kan försörja sig själva, utan stöd från staten.
Gränsen som regeringen har satt upp är 19 050 kronor per månad före skatt, alltså cirka 15 800 kronor per månad efter skatt.
Måttet kan, och kommer, användas politiskt för att kunna argumentera för den så kallade ”arbetslinje” som regeringen vill föra, med lägre inkomstskatter och lägre bidrag.
Om regeringen kan peka på att ett antal människor inte kan försörja sig själva, så kan man argumentera hårdare för att göra förändringar som är ämnade att ändra på det. På bordet finns bland annat ett bidragstak.
