Idas misstänkte mördare inte svårt psykiskt sjuk

Publicerad 2015-12-02

När Ida Johansson, 21, hittades mördad i motionsspåret inleddes en intensiv polisjakt.

Gärningsmannaprofilen visade att mördaren skulle kunna slå till igen.

Aftonbladet kan nu berätta hur 19-åringen kunde ringas in och gripas.

I dag kom även beskedet att den misstänkte mördaren inte anses lida av en allvarlig psykisk störning.

Den 5 augusti i år gav sig 21-åriga Ida Johansson ut på en joggingtur i friluftsområdet Runby i Upplands Väsby.

Men Ida kom aldrig hem igen.

Sex timmar senare hittades hon död i skogen, en kort bit från löpspåret. Polisen kunde snabbt konstatera att hon var bragd om livet och en förundersökning om mord inleddes.

I över en månad jagade polisen gärningsmannen – innan man den 10 september grep en tidigare ostraffad 19-årig man från Upplands Väsby.

Tankar på att skada

Han erkände mordet, men har inte kunnat uppge något motiv. Han sa i förhören att han haft "återkommande tankar på att skada andra".

I samtalen med rättspsykiatrin uppgav 19-åringen att hans skoltid periodvis varit svår, att han varit mobbad och att han slagit dem som mobbat honom.

Efter den så kallade paragraf 7-utredningen beslutades att en större, flera veckor lång, utredning skulle göras. Det är den som nu är avslutad.

Den visar att den 19-årige mannen lider av en psykisk störning men inte tillräckligt allvarlig för att han inte ska kunna dömas till fängelse.

"Det finns inga förutsättningar att överlämna honom till rättspsykiatrisk vård", skriver läkaren i sitt beslut.

Kunde slå till igen

Aftonbladet kan i dag berätta om arbetet som ledde fram till gripandet av 19-åringen.

Det blev extra komplicerat av det faktum att det inte fanns någon som helst hotbild mot Ida – mordet verkade snarare vara en tillfällighet och Ida ett slumpmässigt utvalt offer.

Gärningsmannaprofilen som gjordes på mördaren visade även att mannen som dödat Ida skulle kunna slå till igen.

– Det gjorde att vi fick lite bråttom och körde på alla spår samtidigt, säger Mikael Wessling, biträdande spaningsledare i fallet.

Klockan tickade.

Inte tidigare straffad

Men ett trumfkort hade polisen på hand.

På Idas kropp hade man hittat dna från det man misstänkte var mördaren. Nu gällde det bara att matcha det med rätt person.

Polisen vidtog flera utredningsåtgärder:

• De tömde närliggande mobilmast på information om vilka telefoner som befunnit sig i området mellan klockan 18 på kvällen till 02 då Ida hittades.

– Det rörde sig om så många timmar att det handlade om hundratals nummer, säger kammaråklagare Robert Näppi.

Alla personer med telefoner som befunnit sig i området kontaktades. 19-åringens telefon var en av dem som dök upp i sökningen.

• En gärningsmannaprofil och geografisk analys gjordes av mördaren.

Då man snart kunde konstatera att mördaren inte var tidigare straffad då hans dna inte fanns i registren, fick man rikta in sig åt annat håll. I det här fallet personer med psykiska problem och personer boende i närområdet.

• Runt 850 personer topsades i jakten på mördaren, och turen hade till slut kommit även till 19-åringen, tror åklagaren.

– Han hade kunnat bli topsad inom två veckor. Men nu kom hans namn in snabbare, genom ett tips, säger Robert Näppi.

Skickades med blåljus

Tipset beskrivs som ett allmänt tips.

– Det var i stil med ”det här är en person ni bör kolla upp”, säger Mikael Wessling.

19-åringen kallades in till förhör och när han inte klarade av polisens förkontroller, när han sa saker som inte stämde med det polisen redan fått fram, beslutade man att topsa honom.

Kammaråklagare Robert Näppi säger att han redan under första förhöret med 19-åringen kände att något inte stämde.

– Jag hade en väldigt stark känsla av att det här borde kollas ordentligt, säger han.

19-åringen dna fördes i ilfart till NFC, Nationellt forensiskt centrum, i Linköping i polisbil med blåljus.

– Resultatet kom rekordsnabbt, på fem-sex timmar hade vi svar att 19-åringens dna matchade det vi funnit i samband med mordet, säger Näppi.

På måndag väcks åtal mot den 19-årige mannen.