S vill behålla den strama asylpolitiken

helskärm

Socialdemokraterna vill ha kvar dagens restriktiva asylpolitik tills EU enats om en gemensam politik. Det innebär fortsatt begränsad familjeåterförening och tillfälliga uppehållstillstånd. Men partiet vill också skärpa politiken på flera punkter.

Det är inte möjligt för Sverige att ha en politik som väsentligt avviker från EU:s, enligt migrationsminister Heléne Fritzon (S) och statsminister Stefan Löfven (S). Därför vill de permanenta den tillfälliga, stramare asyllagstiftningen när den löper ut nästa år. De anser att Sverige inte ska ta emot en större andel asylsökande än vad som är rimligt i förhållande till befolkningens storlek.

– Sverige ska inte ta ett oproportionerligt stort ansvar, säger Stefan Löfven.

Trots att antalet asylsökande har sjunkit kraftigt sedan 2015, då 163 000 personer kom till Sverige, så anser S att det fortfarande är för många. I fjol kom runt 27 000 personer, men enligt Heléne Fritzon hade runt 14 000–15 000 personer varit en mer rimlig siffra, sett till folkmängden.

S föreslår ändå inte ett tak eller exakt gräns för invandringen, eftersom det är svårt att förena med asylrätten.

Restriktiv riktning

I EU pågår förhandlingar om sju stora lagförslag som till stor del kommer att bli bindande för Sverige. Det handlar om allt från mottagande av flyktingar, till längd på uppehållstillstånd och fördelning av flyktingar mellan länderna. Mycket går i restriktiv riktning och när det gäller frågan om tillfälliga eller permanenta uppehållstillstånd, är det endast Sverige som anser att permanenta uppehållstillstånd vore bättre långsiktigt.

– Jag hör inget annat land i Europa som samtycker i det, utan vi är väldigt ensamma, säger Heléne Fritzon.

Om EU-förhandlingarna går i mål, kommer tillfälliga uppehållstillstånd att bli regel.

Socialdemokraterna föreslår även mottagningscentraler för asylsökande för att snabba på handläggningstider och öka återvändandet för dem som får avslag. Polisen och Migrationsverket ska också få ökade befogenheter att visitera och söka igenom it-verktyg för att fastställa identiteter och fler ska kunna sättas i förvar.

Mindre stöd till papperslösa

S vill också avskaffa möjligheten för kommuner att ge försörjningsstöd, alltså socialbidrag, till personer som fått avslag på sin asylansökan. Stefan Löfven kan tänka sig att gå ännu längre, eftersom han inte tycker att den som fått nej ska kunna ta del av välfärden.

TT: Barn som har fått avslag på sin asylansökan ska inte kunna gå i skolan?

– Nej, precis. Man ska i första hand återvända. Sedan exakt vad som händer i varje läge, om det tar lång tid att återvända, det är en annan sak. Men principen måste vara att ja är ja och nej är nej. Har man inte rätt att vara i Sverige, då kan man inte ta del av svensk välfärd, säger Löfven.

Något konkret förslag om att dra in rätten till skola för papperslösa finns dock inte med bland dagens förslag.

För att förhindra att människor går under jorden när de får avslag vill S fördubbla tiden som måste gå innan man kan lämna in en ny asylansökan från fyra till åtta år. S vill också förlänga tiden för återreseförbud för personer som inte lämnar landet frivilligt eller lämnar in uppenbart ogrundade ansökningar.