Häktningen står kvar mot Assange

Publicerad 2014-07-16

Häktningen mot Julian Assange prövades i dag i Stockholms tingsrätt.

Hans försvarare vill att den ska hävas på grund av de men den innebär för Wikileaksgrundaren – som suttit instängd på Ecuadors ambassad i två år.

– Julian Assange ska vara fortsatt häktad i sin utevaro, säger häktningsdomaren Lena Egelin.

För 1 336 dagar sedan häktades Wikileaksgrundaren Julian Assange i sin frånvaro i Stockholms tingsrätt misstänkt för sexbrott mot två kvinnor som ska ha begåtts sommaren 2010.

Han är häktad i sin frånvaro eftersom åklagaren i fallet vill ha honom överlämnad till Sverige. Åklagarna menar att det föreligger flyktfara och att den fortfarande är konkret.

De senaste två åren har Assange spenderat på Ecuadors ambassad i London där han sökt och fått politisk asyl, brittisk polis står på vakt dygnet runt utanför ambassaden i väntan på att få gripa honom.

Fortsatt häktad

Brittisk domstol beslutade att han skulle överlämnas Sverige och det var då Assange flydde in på Ecuadors ambassad.

Den senaste turen i processen kring Assange kom i juni då hans försvarare krävde att häktningen skulle hävas.

Häktningsdomaren Lena Egelin meddelade efter närmare två timmars överläggning att misstankarna mot Julian Assange kvarstår. Och att det inte har framkommit några nya skäl som gör att häktningen ska hävas.

– Julian Assange är fortfarande på sannolika skäl misstänkt för de brott han sedan tidigare är häktad för i sin utevaro, olaga tvång, sexuellt ofredande och våldtäkt, mindre grovt brott. Tingsrätten anser att det fortfarande finns risk att han avviker eller på annat sätt undandrar sig lagföring eller straff, säger häktningsdomaren Lena Egelin i rätten.

– Det men och den frihetsinskränkning som ägt rum i Storbritannien är inte så omfattande att det är oproportionerligt att han är fortsatt häktad i sin utevaro.

Ambassadsexil inte att beakta

Rätten anser inte heller att Assanges tid på ambassaden i London är att ta i beaktande.

– Att han valt att uppehålla sig på Ecuadors ambassad i Storbritannien är enligt tingsrättens bedömning inte att anse som ett frihetsberövande och ska därför inte heller anses som en beaktansvärd följd av beslutet att häkta honom i hans utevaro, säger Lena Egelin i rätten.

Tingsrätten har inte heller några invändningar mot hur åklagarna hanterat ärendet.

– Så snart beslutet har verkställts, senaste fyra dygn efter att Julian Assange har kommit till Sverige, ska beslutet verkställas och en häktningsförhandling hållas, säger Lena Egelin.

”Sista ordet är inte sagt”

Direkt efter att Lena Egelin meddelat att häktningen kvarstår säger Assange advokat Thomas Olsson till Aftonbladets reporter Johan Stambro att beslutet ska överklagas:

– Det sista ordet i det här är inte sagt, säger han.

– Det var inte det beslutet vi bett om så nu får vi be hovrätten pröva det.

Att åklagarna inte visar några tecken på att vilja förhöra Assange i London anser Olsson är skäl nog för att överklaga.

Thomas Olsson säger att inte kan vara varken förvånad eller besviken men att han tyckte att de hade goda argument för sin sak.

Under dagen i rätten har Julian Assanges advokater Thomas Olsson och Per E Samuelsson gått hårt åt åklagarnas arbete.

Mot slutet av dagen så ifrågasatte Samuelsson lagligheten i en fortsatt häktning.

– Hur ska det här fortsätta, hur ska det här lösa sig? Vi är de facto i ett dödläge. Får ett stillestånd, får ett dödläge, motivera en åklagare att säga att jag tänker inte göra mer än att vänta, säger Per E Samuelsson.

”Åklagaren har inte skött sig”

Och enligt honom är svaret uppenbart nej.

Han säger att åklagarna inte har skött sitt åtagande och inte följt de principer som de måste agera efter, bland annat har de inte agerat skyndsamt.

– De måsta anspassa sig till situationen så gott det går.

Överåklagare Marianne Ny svarade i rätten på varför de inte förhört Assange i London och hänvisade till att det inte hade varit rättsäkert.

– Det fungerar dåligt när det gäller sexualbrott. Vid sexualbrott behövs det ofta flera förhör, man kan behöva gå fram och tillbaka mellan målsäganden och den misstänkte, säger hon.

Skulle förhöret ge resultat i den mening att Assange ställs inför rätta för de brott han är misstänkt för skulle ett utlandsförhör kunna medföra att han inte kan straffas, skriver TT.

– Skulle det här leda till åtal har vi svårt att se att det skulle bli någon lagföring, säger Marianne Ny.

Ett resonemang som försvarssidan anmärkte på.

”Enda sättet att bryta dödläget”

Per E Samuelsson säger att det inte håller att argumentera som han anser att åklagarna gör: att det inte går att driva förundersökningen framåt med anledning av att om det blir rättegång så kanske Assange inte deltar och om det skulle dömas till fängelse kanske inte straffet går att utverka.

Genom att häva häktningsbeslutet kan utredningen tvingas vidare enligt Assanges ombud:

– Så att vi någonsin kommer i mål, säger Per E Samuelsson och menar att det är det enda beslutet som kan bryta dödläge.