Nu är kyrkorna fullsatta för ortodox påsk

avTT

Foto: Alexander Zemlianichenko/AP/TT
Processioner är en viktig del av det ortodoxa påskfirandet. Bilden är från Ryssland, det största ortodoxa landet. Arkivbild.

Påskhelgerna är förbi – för de flesta. Men i den ortodoxa kyrkan står årets största högtid för dörren först nu.

– Ortodoxa kyrkan är påskens kyrka, säger prästen Anders Åkerström.

Påskdagen firas alltid första söndagen efter den första fullmånen efter vårdagjämningen. Denna urgamla ordning gäller även för de ortodoxa kyrkorna, men tidpunkterna kan ändå bli olika:

– Problemet är att vårdagjämningen infaller 13 dagar senare i öst. Men ibland sammanfaller det ändå, beroende på när fullmånen kommer, säger Michael Hjälm, rektor för det ortodoxa utbildningscentret Sankt Ignatios.

Att vårdagjämningen kan infalla olika dagar kan verka märkligt, men beror kortfattat på att olika kalendrar används och ett kyrkligt beslut som fattades på 300-talet.

Svettigt schema

Anders Åkesson, präst i Heliga Konstantin och Helena ortodoxa församling i Stockholm, har det svettigt just nu: Under skärtorsdagen avverkar han totalt åtta timmars gudstjänster.

– Det är ett tufft schema. Ur prästens synvinkel är det också fysiskt jobbigt att fira påsk eftersom vi äter ganska lite under fastan.

Kött, mjölk och äggprodukter är förbjudna, och Åkesson lever alltså som vegan fram till påskaftonskvällen, då det är fritt fram att frossa.

– Men jag klarar inte det för jag mår lätt illa då, säger han.

Fylld till gränsen

Anders Åkesson kallar den ortodoxa kyrkan för "påskens kyrka":

– Vi betonar påsken mer än någon annan kyrka gör. Även om man inte går i kyrkan andra tider på året gör man det definitivt under påsk, något annat finns inte på kartan. På påsknatten är kyrkan fylld till bristningsgränsen, och man är nervös över att vi ska bryta brandskyddsreglerna.

Viktiga inslag förutom fastan är processionerna, som firas för att symbolisera Jesu gravläggning och kvinnorna som gick till graven.

– Det är något alla vill vara med på.

De ortodoxa kyrkorna i Sverige har fått ett uppsving på senare decennier genom invandring från främst forna Jugoslavien. Och de senaste årens flyktingströmmar har också medfört tusentals nya medlemmar med rötterna i Mellanöstern.

Men det finns också infödda svenskar som väljer att bli konvertiter – Anders Åkesson, som var präst i svenska kyrkan fram till början av 90-talet, är en av dem. Han tilltalades av vad han kallar den ursprungliga, tidlösa kyrkan med i princip samma gudstjänstordning sedan 300-talet.

– När svenska kyrkan pratar om ännu en ny gudstjänsthandbok rycker vi bara på axlarna – vi har inte gjort någon på 1 700 år, säger Anders Åkesson med ett skratt.

ARTIKELN HANDLAR OM

Påsken