Trumps doktrin ökar risken för kärnvapenkrig

Uppdaterad 2017-10-16 | Publicerad 2017-10-13

”Trumps huvudsakliga politiska drivkraft verkar bestå i att avveckla alla stora reformer, beslut och avtal som hans föregångare Barack Obama ingått”, skriver Wolfgang Hansson.

I den mån Donald Trump har en doktrin som president verkar den vara att avvecklas allt som föregångaren Barack Obama gjort.

Torpederar Trump Iran-avtalet innebär det ökad risk för kärnvapenspridning och kärnvapenkrig.

I valrörelsen kallade Donald Trump Iran-avtalet det värsta avtal som USA någonsin ingått. Men han har aldrig riktigt lyckats förklara varför det är så.

En av hans huvudinvändningar som han gång på gång tog upp på sina valmöten var att USA som en del av avtalet betalade Iran 150 miljoner dollar. Sanningen är att detta var pengar som tillhörde Iran men som var frusna på internationella bankkonton som en del av sanktionerna.

När avtalet var i hamn fick Iran åter tillgång till sina pengar. Ingen betalade Iran ett öre.

Men precis som på så många andra områden verkar Trumps huvudsakliga politiska drivkraft bestå i att avveckla alla stora reformer, beslut och avtal som hans föregångare Barack Obama ingått.

Klimatavtalet

Trump började med att dra sig ur det stora handelsavtalet TPP med Stilla havs-regionen. Nästa steg var att säga upp Parisavtalet om klimatet. Han har gjort allt i sin makt för att få bort sjukvårdsreformen Obamacare. Men trots att republikanerna har egen majoritet i kongressens båda kamrar misslyckades han.

I går skrev presidenten på ett dekret som innebär att statliga subventioner till sjukförsäkringen ska upphöra. Något som gör att många fattiga amerikaner i praktiken förmodligen går miste om sin sjukförsäkring. Detta som ett försök att tvinga kongressen att ersätta Obamacare med något annat.

Avtalet om Iran kärnenergiprogram var en annan av Obamas stora framgångar.

Fientliga parter

Avtalet kom till för att stoppa Irans försök att skaffa sig kärnvapen. Det förhandlades fram under många år mellan Iran och de fem permanenta medlemmarna av FN:s säkerhetsråd plus EU och Tyskland.

Alternativet till ett avtal var att USA eller Israel hade attackerat Irans kärnanläggningar med bombplan. Båda hotade öppet med detta. Alternativet till en uppgörelse var med andra ord krig.

Avtalet är, som alla avtal mellan två i grunden fientliga parter, en kompromiss.

Det omöjliggör för Iran att använda sitt kärnenergiprogram för att tillverka höganrikat uran som kan användas för att utveckla kärnvapen.

Vet bäst

Avtalet tar inte upp Iran sponsring av terrororganisationer i Mellanöstern eller deras stöd till diktatorer som Syriens Bashar al-Assad, något Trump kritiserat. Det förbjuder inte heller Iran att utveckla missiler.

Helt enkelt därför att då hade det inte blivit något avtal. Det var svårt nog att få Iran att frivilligt begränsa sitt kärnprogram.

FN:s atomenergiorgan, IAEA, inspekterar regelbundet Irans kärnanläggningar och säger att landet följer avtalet till punkt och pricka. Samtliga övriga undertecknare (Frankrike, Storbritannien, Ryssland, Kina och EU) anser att avtalet fungerar bra och vill ha kvar det.

Trumps tyngsta ministrar, utrikesminister Rex Tillerson och försvarsminister Mattis anser att det ligger i USA:s säkerhetspolitiska intresse att avtalet löper vidare.
Men presidenten ger sig inte. Han vet bäst. Det är bara han som kan göra bra dealer.

Lurad

Genom att inte omcertifiera avtalet saboterar han det. Avtalet upphör inte att gälla men det är upp till kongressen om man vill återinföra sanktioner mot Iran.

I praktiken försöker Trump skriva om avtalet på egen hand genom att pressa Iran att göra saker som inte omfattas av avtalet. Hotet är att han annars säger upp avtalet helt.

Men följden kan lika gärna bli att Iran känner sig lurat och själva drar sig ur avtalet.

Det kan få flera allvarliga följder.

Om Iran återupptar sina försök att skaffa kärnvapen får världen en ny kris på halsen av samma dimension som Nordkorea. USA har sagt att det aldrig kommer tillåta iranska kärnvapen. Utan avtalet finns det bara militära medel att ta till.

Ärkefiender

Om Iran skaffar sig kärnvapen är sannolikheten stor att Saudiarabien också gör det. De två regionala stormakterna är ärkefiender.

Ju fler länder som skaffar sig kärnvapen desto större blir risken att de någon gång kommer till användning.