Kris inom brandkåren – 36 deltidsbrandmän hotar med uppsägning

Publicerad 2017-01-14

Ett nytt kollektivavtal har fått landets deltidsbrandmän att se rött.

Nu hotar ett 40-tal brandmän i Arboga och Kungsör att säga upp sig.

– Avtalet är en katastrof då nästan alla förlorar på det, säger Magnus Sjöholm från Brandmännens Riksförbund.

Malin Andersson och Michael Wickström är båda deltidsbrandmän i Arboga och får båda sänkt ersättning med det nya avtalet.

I oktober skrev Kommunal, Vision, Sveriges Kommuner och Landsting (SKL), Arbetsgivarförbundet Pacta och Brandmännnens Riksförbund (BRF) ett nytt avtal för räddningspersonal i beredskap – det så kallade RiB 17.

Avtalet, som börjar gälla i maj, har mötts av kraftig kritik från många som menar att det försämrar såväl OB-tillägg som biltillägg och semesterersättningen, vilket framförallt slår hårt mot deltidsbrandmännen.

– Avtalet är en katastrof och nästan alla förlorar på det, säger Magnus Sjöholm från Brandmännens Riksförbund, som suttit med i förhandlingarna.

36 deltidsbrandmän hotar med uppsägning

I Arboga och Kungsör, som ingår i Västra Mälardalens Räddningstjänst, hotar nu 36 av 40 deltidsbrandmän att säga upp sig om det nya avtalet träder i kraft.

Samtliga avskedsansökningar ska då lämnas in sista januari – vilket skulle göra att Arboga och Kungsör i princip står utan räddningstjänst i början på maj.

Dock menar räddningschefen Jens Eriksson att det i nuläget är för tidigt att svara på vilken effekt det skulle få för Västra Mälardalens Räddningstjänst.

– Jag fick in detta igår så nu måste vi först sätta oss ned och analysera samt se vad brandmannafacket ställer för villkor, men oavsett ska vi inte måla fan på väggen än.

Protestlistorna som lämnats in har undertecknats av nästan samtliga deltidsbrandmän i hopp om att ett nytt centralt avtal – eller en lokal överenskommelse om högre ersättningar. Förhoppningen är att kunna teckna ett likadant avtal som de 16 deltidsbrandmän vid Lilla Edets räddningstjänst lyckades med i fjol.

Något som Magnus Sjöholm menar inte är någon ultimat lösning.

– Det är ett avtal som flera andra räddningstjänster vill kopiera men skulle bli ett lapptäcke av olika avtal och villkor som blir svårt att överblicka och hantera.

Förlora 7 000 kronor om året

Malin Andersson i Arboga är en av de deltidsbrandmän som nu hotar med att säga upp sig då hon riskerar att mista 7 000 kronor per år i det nya avtalet.

– Vi brinner ju för det här och vill inget hellre än att vara kvar, men det måste ju finnas en rimlig löneutveckling i det här yrket. Jag tror inte att någon yrkesgrupp är särskilt nöjd med att gå back på ett nytt avtal, tanken är väl att det ska gå lite plus, säger hon till SVT Nyheter Västmanland.

Även Michael Wickström funderar på att sluta om avtalet inte blir bättre.

– Vi har bland de största riskerna i vårt arbete men också de sämsta beredskapsersättningar som arbetsgrupp, vilket känns helt fel.

”Gör om och gör rätt”

Enligt Fredrik Ström, fackligt ombud vid Västra Mälardalens Räddningstjänst, har det nya avtalet rört upp känslor över hela Sverige och deltidspersonal vid flera andra räddningstjänster hotar säga upp sig.

– Ingen av de 10 000 deltidsbrandmän som finns i Sverige är nöjda, vi tycker att man borde riva upp avtalet och göra om och göra rätt.

Enligt Kommunal innebär avtalet förbättringar för merparten av de anställda medan ett fåtal som arbetar kvällar och nätter får försämringar på kort sikt.

”Kritiken kommer att tystna”

– Det är alltid olyckligt när individer förlorar pengar men på sikt kommer alla bli vinnare. Samtidigt så ska ett kollektivavtal fungera bra för så många som möjligt och vi kan därför inte utgå från alla olika individuella förutsättningar, säger Johan Ingelskog, enhetschef för arbetsplats- och avtalsenheten.

Även Niclas Lindahl, förhandlingschef på SKL menar att kritiken är felaktig.

– I takt med att mer information om avtalet kommer ut så kommer också kritiken att tystna då flertalet individer gynnas av detta.