Nazisternas underjordiska stad öppnas igen

Kallades ”Pärlhalsbandet” – byggdes av slavar

NYHETER

Sanddynerna utanför Haag i Nederländerna ruvar på en hemlighet – ett vansinnesprojekt som förverkligades med nederländska slavarbetares svett och blod.

Nu öppnas nazisternas underjordiska stad upp igen.

Nazisterna kallade den underjordiska staden för ”Pärlhalsbandet”. ”Pärlorna” är de underjordiska bunkrarna som sammanlänkade med korridorer och tunnlar bildar den gigantiska anläggningen.

Hitler invaderade Nederländerna 10 maj 1940 och inom några dagar var landet erövrat.

Invånarna tvingades bort

Snart inledde tyskarna det enorma byggprojektet. Scheveningen, som då var en glamourös badort och i dag är en del av Haag, tömdes på folk och blev ett förbjudet område.

Himlen skymtar genom ingången till en av tunnlarna.
Himlen skymtar genom ingången till en av tunnlarna. Foto: SOLVEIG GROTHE

Runt 135 000 personer tvingades att lämna sina hem. I deras ställe kom nederländska slavarbetare och tyska ingenjörer.

Runt 900 militära byggnader uppfördes, både ovan jord och under markytan. Mer är 100 000 kubikmeter armerad betong gick åt.

Bunkerkomplexet hade plats för 3 300 soldater. Här finns sovsalar, lagerutrymmen för vapen och ammunition, kök, toaletter och bastur – det är som en liten stad under marken.

Bödeln fick en bunker

En egen bunker byggdes för Arthur Seyss-Inquart, Nederländernas fruktade nazistbödel

Efter kriget föll komplexet mer eller mindre i glömska, trots att de stora betongfundamenten fanns där bland sanddynerna.

En ingång till den underjordiska världen sticker upp ur terrängen utanför Haag.
En ingång till den underjordiska världen sticker upp ur terrängen utanför Haag.Foto: SOLVEIG GROTHE

Militärhistoria var under många år inget rumsrent intresse i Nederländerna och det som hänt under den tyska ockupationen var ytterst känsligt.

Ingen ville prata om samarbetet med tyskarna. De över 20 000 nederländare som varit frivilliga i SS höll tyst, vände blad och gick vidare i livet.

Åren har gått och nu har tiden lagt sitt försonande täcke över skulden och skammen.

”Vill berätta som det var”

För tio år sedan började lokala entusiaster och arkeologer sitt arbete med att bevara och återställa ”Pärlhalsbandet”.

Jacques Hogendoor är en av de lokala frivilliga som jobbar med projektet.

– Jag växte upp på 1960-talet och då var alla tyskar monster och alla allierade var flickrumsdrömmar. Nu försöker vi att berätta om historien som det var, utan att lämna bort någonting, säger han till Der Spiegel.

Nazisternas kommandocentral som den såg ut på 1940-talet. Rummet har röjts upp och återställts av lokala entusiaster.
Nazisternas kommandocentral som den såg ut på 1940-talet. Rummet har röjts upp och återställts av lokala entusiaster.Foto: SOLVEIG GROTHE

Av de ursprungligen 900 byggnaderna och bunkrarna finns omkring 60 procent kvar, däribland drygt 500 bunkrar.

Nu öppnas de här bunkrarna en efter en, likt egyptiska gravkamrar.

Och likt de gamla egyptierna har även de tyska soldaterna dekorerat väggarna i sina underjordiska rum.

På en vägg breder en nazi-örn ut sin vingar. Hakkorset den håller i sina klor ser inte ut att ha blivit klart innan bunkern utrymdes.

Andra väggar pryds av målningar av idylliska tyska byar och bergslandskap, kanske målade av unga män som längtade hem – eller bara ut i solskenet.

Bokstäver som klottrats på väggarna är förkortningar som den militärhistoriskt kunnige kan tolka: ”FLUW” står för Flugwache – ”PAK” står för Panzerabwehrkanone.

Det tyska soldaterna har klottrat på väggarna.
Det tyska soldaterna har klottrat på väggarna. Foto: SOLVEIG GROTHE

Nu öppnas de gamla bunkrarna för intresserade som här bokstavligt talat kan kliva rakt ner i historien.

– Det är ingenting att skämmas över. Nu berättar vi båda sidorna, också det nederländarna gjorde fel. Helt enkelt en ärlig berättelse, säger Haags borgmästare Karsten Klein till Der Spiegel.

Arthur Seyss-Inquart.
Arthur Seyss-Inquart.
FAKTA

Seyss-Inquart – Nederländernas fruktade nazistbödel

  • Arthur Seyss-Inquart var en österrikisk-tysk politiker och jurist. Efter den tyska invasionen utnämndes han den 10 maj 1940 till rikskommissarie i Nederländerna

  • Seyss-Inquart kontrollerade den statliga administrationen och rapporterade direkt till Hitler.

  • Han slog hårt och hänsynslöst ner all opposition mot den tyska ockupationsmakten och beordrade personligen minst 800, enligt vissa uppgifter över 1 500, avrättningar.

  • Seyss-Inquart skickade 250 000 tvångsarbetare till den tyska rustningsindustrin, satte minst lika många i tvångsarbete på hemmaplan och föste ihop landets judar i getton, för vidare transport till koncentrationslägren. När tyskarna invaderade fanns det runt 140 000 judar i Nederländerna, 107 000 av dem deporterades till läger.

  • Seyss-Inquart fick öknamnet ”Zes en een kwart” – sex och en kvart – anspelande på hans namn och på det faktum att han haltade när han gick.

  • Arthur Seyss-Inquart satt kvar på sin post tills han blev arresterad 7 maj 1945. Han dömdes till döden vid Nürnbergrättegångarna och blev hängd den 16 October 1946.