Få cancerfall upptäcks på vårdcentraler

Niklas Svahn/TT

Petronella Uebel/TT

Publicerad 2020-02-19

Vårdcentraler skulle kunna upptäcka fler cancerfall om de fick rätt förutsättningar, enligt Cancerfonden. Arkivbild.

Cancerfonden anser att vårdcentralerna sviker patienterna, eftersom så få cancerfall upptäcks medan sjukdomen fortfarande går att bota.

Hur många cancerpatienter som vårdcentralerna missar går inte att ange exakt – ingen sådan statistik förs. Men 70 procent av dem som får en cancerdiagnos har sin första vårdkontakt med primärvården, enligt en kartläggning gjord av Socialstyrelsen.

Statistiskt kommer en distriktsläkare med 2 000 listade patienter att upptäcka tre till fyra fall per år av de vanliga cancerformerna prostata-, bröst-, tjocktarms- och ändtarmscancer. Mer ovanliga former som bukspottkörtelcancer kanske en allmänspecialist aldrig kommer i kontakt med.

Vanligare sjukdom

Jan Zedenius, medicinskt sakkunnig på Cancerfonden och professor i kirurgi på Karolinska institutet, förklarar att en del patienter skickas vidare för fortsatt utredning medan andra kommer tillbaka, gång på gång, innan diagnos ställs.

– Det här är ju olyckligt eftersom vi vet att tidig upptäckt av cancer ökar möjligheterna till bot.

De flesta människor som söker vård och misstänker att de har cancer har oftast i själva verket en vanligare, oftast ofarlig och lättbotad åkomma.

"Förändring nu"

Cancerfonden menar att det behövs en primärvårdsreform för att ge möjligheten att diagnostisera fler i botbart stadium.

Marcela Ewing, allmänspecialist och onkolog, jämförde i sin avhandling cancerpatienter med en frisk kontrollgrupp. Det visade sig att året innan personerna fick en cancerdiagnos hade 87 procent sökt läkare i primärvården, vilket visar att det finns en stor potential att hitta cancer där.

Slutsatsen blev att fler besök hos primärvården kan vara en signal om förhöjd risk för cancer.

– Vad läkarna inom primärvården skulle behöva är någon typ av beslutsstöd, där man kan beräkna varje enskild patients risk för cancer. Sådant finns i Storbritannien, där har man utarbetat beslutsstöd som är digitaliserade, säger Marcela Ewing, som i dag är medicine doktor och arbetar på Regionalt cancercentrum väst med tidig upptäckt av cancer.

Borde införas

Det digitala beslutsstödet är en algoritm som läser av patientens journalanteckningar och labbvärden, och därefter kommer det upp en ruta som visar vilken risk för cancer som patienten har.

– Rätt patienter kan därför väljas ut för snabbutredning för cancer. Det skulle vara bra om något liknande system infördes i svensk sjukvård. Politikerna borde fatta beslut om att satsa på det, säger hon.

I övrigt instämmer hon i Cancerfondens krav på en primärvårdsreform.

Om fler människor fick träffa samma läkare, om vårdens it-infrastruktur och journalsystem automatiserades, om personalen fick rätt kunskap – då skulle liv kunna räddas, menar Jan Zedenius. När en patients botbara cancer övergår i ett obotligt stadium på grund av sen diagnos är det ett svek mot den enskilde, anser han.

Socialminister Lena Hallengren (S) konstaterar att just tidig upptäckt är viktigt. Insatserna "för tidig upptäckt av cancer pågår och utvecklas på flera fronter, och det är ett oerhört viktigt arbete", säger hon i ett skriftligt uttalande.

Tidig upptäckt är enligt Hallengren också ett viktigt område inom ramen för regeringens årliga satsning på 500 miljoner direkt mot cancer. Bland annat stöder regeringen en studie för att identifiera blodprover som skulle kunna användas för tidig upptäckt av vissa cancerformer.