Malmö i botten när skolkommuner rankas

avRobert Rosén

Foto: Fredrik Sandberg / TT
Lärarförbundet rankar Malmö bland landets 50 sämsta skolkommuner.

245.

Det är placeringen Malmö får när Lärarförbundet utsett landets bästa skolkommuner.

– Det säger att vi har mycket att fortsätta jobba med i Malmö. Väldigt mycket, säger Sara Wettergren (L), kommunalråd för skola och utbildning.

När Lärarförbundet i förra veckan presenterade sin lista över landets bästa skolkommuner ståtade Torsby i topp. Bland de skånska kommunerna var det Båstad som nådde den högsta placeringen, då de rankas som den femte bästa skolkommunen i landet.

För att hitta Malmö får man bläddra längre ner.

Betydligt längre ner.

Först på 245:e plats av landets 290 kommuner rankas Malmö 2019.

– Det är klart att det inte är roligt att ligga 245:a på en rankinglista. Det är aldrig roligt att sjunka, som vi dessutom gjort, några platser från året innan. Sen är vi i och för sig inte ensamma om det på något sätt, säger Sara Wettergren (L), kommunalråd för skola och utbildning.

Även om hon inte vill skylla ifrån sig, tycker hon dock inte att listan är helt rättvisande.

Problem i olika skolstadier

– Jag tycker inte riktigt det speglar allt det hårda jobb som vi lägger ner på att verkligen göra Malmös skolor till bra skolor där faktiskt fler når behörighet, vilket vi jobbar hårt med, säger Sara Wettergren.

När Lärarnas Riksförbund i våras publicerade sin rankning - som tar hänsyn till kommunens förutsättningar - placerade sig Malmö på 25:e plats. Till skillnad från andra skolrankningar klumpar Lärarförbundet däremot samman förskola, grundskola och gymnasium. Den tar från i år heller inte ställning till kriterier som styrs av socioekonomiska faktorer.

– Alla rankningar ska tas med en nypa salt, men det är klart att det säger någonting. Det säger att vi har mycket att fortsätta jobba med i Malmö. Väldigt mycket.

Att förskola, grundskola och gymnasium alla är inräknade menar kommunalrådet spelar in för Malmös låga placering.

Den låga behörigheten bland förskolelärare i kommunen, att förskolelärare i hög utsträckning sjukskriver sig och den låga andelen behöriga elever till gymnasiet samt det faktum att många elever hoppar av gymnasiet är enligt henne de bidragande orsakerna till placeringen.

Foto: Pressbild
Sara Wettergren uppger att Malmö stad är medvetna om de områden som man ligger långt ner på och har påbörjat ett förändringsarbete.

Har fallit 25 placeringar

– Det här är en indikation på hur vi måste jobba. Det är absolut inte bra och det vet vi om. Jag tror att man måste jobba mycket, mycket mer förvaltningsövergripande, säger Wettergren som i den kommande budgeten kommer ge nämnderna i uppdrag att samarbeta mer och att de ska följa upp elevers skolgång från förskola till gymnasium.

Förra året kom Malmö på plats 220 och man har således fallit 25 placeringar på årets rankning. Lärarförbundet meddelar dock att årets rankning inte är jämförbar med tidigare år, då det i år är baserat på ett indexbaserat underlag som är individuellt för varje kommun.

– Att jämföra ett år till ett annat när det är olika parametrar blir konstigt. Men det man kan konstatera är att vi ligger väldigt lågt. Alldeles för lågt.

Några få kriterier har lett till höga placeringar för Malmö, så som kommunen som huvudman, elevernas meritvärde och lärarlönerna, men överlag är det låga placeringar inom de olika kriterierna.

– Det är klart att det är massa saker vi måste bli bättre på. Vi måste arbeta hårdare, tänka om och samverka mer. Jag tycker att man ska använda rankningar konstruktivt. Man ska titta på var man ligger lågt, varför man ligger lågt och fundera på varför man gör det. Inom de flesta parametrar som vi är lågt har vi redan börjat ett arbete. Det är ingen chock för oss att vi till exempelvis har en hög sjukfrånvaro bland förskolelärare.

”Konstigt när man en liten, liten kommun”

Även om förbundets rankning svart på vitt visar vilka områden som måste förbättras inom skolväsendet i Malmö menar kommunalrådet att man inte får glömma bort kommunens storlek.

– De som toppar är en småkommun uppe i landet. Det är klart att det är en jätteskillnad på att ha kanske en eller ett par grundskolor till dryga 75 kommunala grundskolor med över 32 000 elever som vi. Vi har dessutom en stor mängd nyanlända elever som bara varit kort tid i Sverige och många elever som lever i fattigdom eller en socioekonomisk komplex situation.

– Det blir konstigt när man jämför en liten, liten kommun med en av Malmös storlek och alla utmaningar vi har. Men alla rankningar är bra - oavsett hur de är gjorda - för de ger en indikation. Det gör Lärarförbundets också och det gäller att titta på var vi ligger högt och lågt, analysera orsaker och vad vi kan göra bättre.

Lärarförbundets rankning är baserad på tio olika kriterier (se faktaruta).

Sedan förra året har man valt att ta bort de tre kriterier som främst styrs av socioekonomiska faktorer - vilket inkluderade andel elever som är godkända i alla ämnen i åk 9, det genomsnittliga meritvärdet i åk 9 och andelen elever som uppnår grundläggande behörighet för högskole- och universitetsstudier.

ARTIKELN HANDLAR OM