Politiker vill sätta in ordningsvakter – mot skojbråk och mosad bulle
Kazmierska: ”Ta oron på allvar” är vår tids politikermantra - men vad betyder det?
Skojbråk, mosade kaffebröd och kundvagnar som stökar till.
Exempel på problem i Kallhälls centrum utanför Stockholm där politikerna nu vill sätta in ordningsvakter.
Men polisen säger nej – och menar att det nästan inte händer någonting i området.
– Vi måste ta varje individs oro och otrygghet på allvar, oavsett om det finns fog för rädslan eller inte, säger Emma Feldman (M), kommunalråd.
Runt om i landet traskar reflexvästarna i mörkret. Kommunerna lägger allt mer pengar på nattvandrare, grannstöd, trygghetsvärdar, väktare, trafikvärdar och ordningsvakter. Så även i Järfälla norr om Stockholm, landets mest otrygga polisområde enligt Brå:s nationella trygghetsundersökning NTU, före mer utsatta förorter.
En annan mätning visar att Järfällas tjejer är mest otrygga i hela Stockholms län.
Nu vill Järfällamoderaterna, som redan lägger 11,6 miljoner kronor årligen på trygghetspersonal, ha fler ordningsvakter, till exempel i Kallhälls centrum.
Problemet är att polisen tycker att Kallhälls centrum är ett kolugnt område.
– Det händer inte särskilt mycket, det är ganska lugnt och skönt förutom något enstaka slagsmål på puben, säger kommunpolisen Magnus Nilsson.
Polisens tillståndsenhet sa under hösten nej till att införa fler ordningsvakter, men enligt kommunen kommer man fortsätta söka tillstånd. Polisen Magnus Nilsson menar att det finns ett tryck på politikerna att sätta in ordningsvakter överallt.
– Det ligger i tiden, folk tänker att ordningsvakter ska vi ha, utan att ha satt sig in i vad det är och vad som egentligen krävs.
I Kallhälls centrum med sin typiska 60-talsarkitektur, finns mataffär, apotek och restaurang, ett torg med julgran och folkets hus.
Vad gör människor så otrygga här? Det kan knappast vara uppgifterna ur brottsstatistiken.
Där kan man läsa att klotter på pendeltågsstationen var det absolut vanligaste förbrytelsen första halvåret 2019. Vid ett tillfälle rapporteras även att en man klämt sönder ett kaffebröd inne på Ica.
Här finns också några fall av misshandel som startat inne på Pub Rob Inns, snatterier, en plånbok som stals från en rollator samt en bilstöld.
Men enligt kommunalrådet Emma Feldman ger BRÅ:s statistik inte hela bilden.
– Det är en del. Den andra delen är känslan av att det händer någonting. Jag kan personligen konstatera att det är något som hänt i Kallhäll de senaste åren.
Många politiker med henne beskriver otryggheten i samhället just så: som en stämning, som subjektiva känslor som ska tas på allvar. Om enskilda människor har fog för sin rädsla överallt spelar mindre roll.
Emma Feldman nämner skräp som dumpas på olika platser i kommunen. Illegala bosättningar med hemlösa. Även att personer blivit rånade eller är rädda på väg från pendeltåget i mörkret.
– Det är verkligen något annat som ligger i luften. Det är ingen enskild sak, utan en kombination av flera olika faktorer.
Till polisens tillståndsenhet uppger kommunen säkerhetschef att han har gjort egna observationer i Kallhäll: där finns ”ungdomsgrupperingar” som stör med ”skojbråk, högljuddhet, eller rent av mängden människor samlade på en och samma plats”.
Ingen i kommunen vill svara på om det är förbjudet att skojbråka i Kallhäll centrum. Inte heller får jag veta vilka ungdomarna är, eller vad de egentligen ställer till med.
På brunmurriga puben Rob Inns vid torget är julpynten det enda som glittrar. Två gånger på en månad har det varit inbrott. Växelkassan stals.
Här sitter denna eftermiddag Else-Marie som bor i höghusen på andra sidan parken. Där blev hon rånad på handväskan en gång för exakt två år sen.
– I början var jag väldigt rädd, ville ha sällskap hem. Nu har det släppt. Men ibland känns det osäkert, när jag ska gå ner i tvättstugan, säger hon.
Överlag har det faktiskt blivit tryggare i Kallhäll, menar pubens stammisar.
– Nu har de satt upp bättre belysning här ute, säger Kjell Bennevall, som bott i Kallhäll till och från i 57 år.
Polisen har tidigare pekat ut stora lokala Facebookgrupper om brottslighet som en av orsakerna till kommunens bottenplacering i ottryghetsmätningarna.
En av dem, Varning i Järfälla, har över 15000 medlemmar och handlar delvis om nedfallna träd, bortsprungna katter och upphittade gosedjur. Men man driver också stenhårt frågan om den omfattande brottsligheten, relaterad till invandrare.
”Tiggarkommersen i full gång på Willys parkering” skriver en av administratörerna, Fredrik Grufman, och hotar att hänga ut alla Järfällabor som skänker pengar till tiggare med namn och bild.
Han har även publicerat kartor med tiggarnas illegala bosättningar och uppmanat sina 15 000 följare att själva ge sig ut i skogen och leta.
Men själv menar Fredrik Grufman att Varning i Järfälla och andra grupper snarare gör människor lugnare.
”När polishelikoptern hänger i luften vill man så klart veta vad som händer och sker”, svarar han på mail.
Våldet finns kvar, även om du inte läser om det på Facebook
”Vissa invänder och säger att fb-grupperna skapar otrygghet - men det omvända skulle bara varit en falsk trygghet, våldet finns ju kvar även om du inte läser om det på Facebook” skriver han.
Facebookgruppen hoppas också kunna påverka politikerna: inför förra valet jobbade man för maktskifte, vilket det också blev. Nu har man dragit igång en namninsamling och hoppas få till stånd en folkomröstning om tiggeriet i kommunen.
M-politikern Emma Feldman är själv medlem i fb-gruppen, men vill inte uttala sig angående inläggen om tiggarjakten.
– I grunden tror jag inte att det är Facebookgrupperna som är problemet. Det är inte ett problem att berätta om brott som begås, problemet är att det begås brott, säger hon.
