Nu ligger bollen hos Svantesson
För den 24:e månaden i rad är inflationen i Sverige för hög.
Sällan har så många blivit så mycket fattigare på så kort tid.
Siffrorna är en huvudvärk för riksbankschefen Erik Thedéen men kanske ännu mer för finansministern Elisabeth Svantesson.
Det är lätt att bli avtrubbad i kristider. Att konsumentpriserna stiger med 9,3 procent som de gjorde i juli borde skapa stort rabalder. I Sverige har det blivit vardag. Siffrorna var till och med snäppet under vad ekonomerna tippat.
Och visst finns det tecken på att inflationen bromsar in, den var 12 procent i februari. Men det går oerhört långsamt. Och på tjänster slog prisökningarna nytt rekord under juli.
Riksbankens främsta uppgift är att hålla inflationen i Sverige på 2 procent per år. Juli 2023 är den 24 raka månaden som myndigheten bommat detta mål.
Under dessa två år har den allmänna prisnivån i Sverige stigit med totalt 18,5 procent enligt statistiska centralbyrån SCB.
Försvagad mot alla andra valutor
Våra pengar har alltså tappat nästan en femtedel av sin köpkraft. När 2023 är slut lär siffran landa på närmare 25 procent.
Det är en oerhörd smäll. Dessutom har kronan försvagats mot nästan alla andra valutor. Det förlänger inflationseländet genom att göra importen dyrare.
Euron kostar på tisdagsmorgonen 11,84 kronor och en dollar 10,83 kronor.
Det är rena skräcksiffrorna. Om vi inte hade hunnit bli så luttrade.
En hel del svenskar som turistat i Europa i sommar har nog känt sig som de fattiga kusinerna från landet.
Den mest plågsamma läsningen är att jämföra Sverige med andra länder.
I Danmark var inflationen 3,1 procent i juli, i Norge 5,4 procent, i Tyskland 6,2 procent, i Frankrike 4,3 procent.
På tidningen Financial Times hemsida finns det en graf där man kan jämföra prisökningstakten i olika länder. Där framgår att Sverige är ett av de länder i västvärlden där inflationen både toppat på den högsta nivån och dröjt sig kvar längst.
Oansvariga fackföreningar handlar det inte om, tvärtom.
Löneökningarna i Sverige tillhör de lägsta i Europa vilket tillsammans med vår höga inflation gör att svenskarnas inkomster faller snabbare än i omvärlden.
Europas mest krisande ekonomi
Riksbanken har höjt räntan från 0 till 3,75 procent och det mesta talar för att det blir ytterligare en höjning i september.
Att säga att det inte fått någon effekt är lite missvisande. Riksbanken har helt enkelt gjort sitt bästa för att den högbelånade svenska ekonomin ska gå in i väggen och att döma av den senaste statistiken ser de ut att lyckas. Under andra kvartalet föll svensk BNP med hela 2,4 procent enligt preliminära siffror.
Det gör Sverige till den i särklass mest krisande ekonomin i Europa just nu.
Fastighetsbranschen är i trubbel, byggandet har tvärstannat.
Det får utländska investerare att dra sig ur Sverige, vilket sänker kronan ytterligare och så är vi tillbaka där vi började.
Sveriges ränta ligger nu strax över Europeiska centralbanken ECB. Ändå faller alltså inflationen betydligt snabbare i EU.
Blickarna lär i höst rikta sig mer och mer mot finansminister Elisabeth Svantesson.
Hittills har regeringen valt att sitta på händerna, rädda för att driva upp inflationen.
I sommar har det larmats om nedskärningar i välfärden. Justerat för att allt har blivit dyrare har kommuner och regioner betydligt mindre pengar att röra sig med.
I början av inflationskrisen föreslog en del ekonomer att politiken aktivt skulle gripa in för att bromsa prisuppgångarna.
En av dem var den amerikanska ekonomen Isabelle Weber som pekade på att företagen passat på att höja sina vinstmarginaler efter pandemin, vilket drivit upp inflationen.
Då biter inte räntehöjningar utan bara regleringar, enligt Weber.
Hennes idéer dömdes ut helt av en rad andra ekonomer som drog paralleller till 1970-talet misslyckade experiment på området.
En del att tänka på inför höstbudgeten
Men i takt med att inflationen fortsatt att tugga i sig människors besparingar har Weber fått allt mer rätt. I somras medgav ECB-chefen Christine Lagarde att ökade vinstmarginaler hos företag bidragit till prisstegringarna.
I Sverige kom siffror under sommaren från SCB som visade att företagens vinster steg betydligt snabbare än lönerna under 2022. Tidigare har Konjunkturinstitutet konstaterat att andelen av förädlingsvärdet i ekonomin som går till vinster stigit kraftigt de senaste åren till de högsta nivåerna på 25 år.
Spanien är det land i Europa där politikerna gått längst när det gäller att försöka få ned inflationen, bland annat genom att slopa matmomsen, höja skatterna för företag och införa pristak på energi och hyror. I juli steg de spanska priserna med 2,1 procent.
Sammantaget har Elisabeth Svantesson en hel del att fundera på. Om några veckor presenterar hon regeringens höstbudget.
Rimligen har hon tänkt ut något tills dess.