Olika syn på nedrustning orosmoln inför möte

Kärnvapennedrustning. Det är vad som står i fokus för det planerade toppmötet mellan Nordkoreas ledare Kim Jong-Un och USA:s president Donald Trump i Singapore.

Men de båda männen verkar ha en vitt skild syn på begreppet.

– USA vill se en snabb, unilateral nedrustning som inte påverkar landets trupper i Sydkorea, konstaterar Niklas Swanström, Nordkoreaanalytiker och chef för Institutet för säkerhets- och utvecklingspolitik (ISDP).

– Nordkorea å sin sida anser att nedrustningen måste omfatta hela den koreanska halvön, för att minska hotbilden gentemot landet.

Det sistnämnda skulle innebära att USA:s allierade Sydkorea dras med i förhandlingarna – och sannolikt att USA förbinder sig att inte föra in kärnvapen eller stridskrafter som bombplan på koreansk mark.

Det är osäkert hur Vita huset ställer sig till sådana krav.

I styrkeposition

Militärdiktaturen Nordkorea har gäckat västvärlden i decennier, men Kim Jong-Uns engagemang i mötet med Trump tolkas som ett tecken på att han nu är allvarligt intresserad av nedrustningssamtal – och de eftergifter från omvärlden som det kan resultera i. Vissa experter menar att det beror på att Nordkorea nått sitt mål om att bli en kärnvapennation och därför kan förhandla från en styrkeposition.

Ur Pyongyangs perspektiv är dock inte sanktionslättnader det främsta målet, påpekar Swanström. Sanktioner kan enkelt återinföras, Nordkorea vill hellre ha "riktiga", normaliserade relationer med omvärlden i form av ökad handel, ambassader och representationskontor. Och ett riktigt fredsavtal efter 1950-talets Koreakrig.

Fler anläggningar?

Inför toppmötet har Donald Trump hävdat, bland annat via Twitter , att Nordkorea redan gått med på kärnvapennedrustning, stopp för provsprängningar och skrotning av testanläggningar. Men det uttalandet tål att synas.

I slutet av maj sprängde Nordkorea förvisso tre tunnlar vid testanläggningen Punggye-ri framför ögonen på inbjudna, utländska journalister. Demoleringen beskrevs som ett tecken på välvilja inför toppmötet – men journalisterna sade att den var svårt att verifiera eftersom ingen av dem är kärnteknikexpert. Och Swanström säger att tunnlarna delvis redan var kollapsade och att Punggye-ri, där landets sex kärnvapenprov ska ha skett, kanske ändå hade gjort sitt.

– Det finns inget som säger att inte finns andra testanläggningar, påpekar han.

Lägg därtill att ingen i väst vet exakt hur många kärnvapen eller robotar Nordkorea sitter på. Swanströms gissning är "ett par, kanske fler". Han säger också att det inte är en särskilt stor eftergift för Nordkorea att stoppa sina robottester, eftersom man ändå behöver tid att utvärdera dem som genomförts.

Vill ha garantier

Frågan om hur kärnvapennedrustning definieras och om Nordkorea verkligen är berett att ge upp hela sin arsenal diskuteras intensivt i medier i USA. I Vita husets nedrustningsvision ska förstörelsen av kärnvapnen vara total, oåterkallelig och övervakad, helst av inspektörer från FN:s atomenergiorgan IAEA, skriver nyhetskanalen CNN.

Men USA är också mest intresserat av att långdistansrobotar, som kan nå amerikansk mark, förstörs. Grannländer som Japan och Sydkorea fruktar därför att Trump ska slopa det totala nedrustningskravet gentemot Kim, mot att Nordkorea ger upp långdistansrobotarna som hotar USA.

Vad förhandlingarna än landar i kommer Nordkorea sannolikt vilja ha garantier för att USA inte drar sig ur, med tanke på Trumps exit ur kärnenergiavtalet med Iran. Och toppmötet blir troligen bara inledningen på en process.

– De måste inte enas om total nedrustning för att det ska vara ett lyckat samtal, säger Swanström.