Ett mysterium att undersköterskor inte värderas högre

Arbetarklasskvinnors jobb har alltid setts som simpelt

Jobba tolvtimmarspass med en enda rast? Springa mellan våningar där du ensam har ansvar för tio svårt sjuka och dementa? 

Förklara gärna för mig hur man får unga att vilja bli undersköterskor i stället för att utbilda sig till stylister. 

I dag hölls manifestationer för undersköterskorna runt om i landet, här på Mynttorget.

”Hästpasset”. Så kallar undersköterskor i Haninge sitt nya schema där de ska jobba tolv timmar i sträck. På andra håll får man en fyra timmars paus mitt på dagen. Obetald. ”Delade turer” kallas detta otyg som tydligen är ett fenomen endast svenska fack och arbetsgivare kommit överens om. I våra grannländer har man slopat sådana vansinniga schemaläggningar, som i praktiken innebär att man är livegen ett dygn i sträck.

Men inte här. Inte för undersköterskorna. De som har Sveriges vanligaste jobb och sämsta arbetsvillkor. 

När de nu samlas i protester, över hela landet, så är det inte ens högre löner dessa underbetalda kvinnor kräver. Inte ett öre mer vill de ha.

Två kvinnor från Västerås tar sig hela vägen till socialministern med 14 000 underskrifter – och en önskan om lite mindre stress.

Kanske några fler kollegor. 

Rimliga arbetstider. Så att de kan ta sig tid att hålla en orolig gamling sällskap en stund. Och hinna träffa sina barn efter jobbet.

Det är så anspråkslöst att man skäms.

I själva verket borde ju undersköterskorna, vårdens mänskliga ansikte och lugnande händer, överösas med förmåner och lyxiga erbjudanden. Arbetsgivarna borde försöka bräcka varandra i kampen om ”uskorna”. 

Det är mysteriet med denna yrkesgrupp. 

Bristen på undersköterskor är enorm, 62 procent av kommunerna säger att de har svårt att hitta personal. Det borde enligt Kommunal anställas uppemot 10 000 varje år, eftersom våra äldre ökar snabbt. 

Att även sjuksköterskor och läkare skrivit under uppropet är ingen slump: de vet hur oumbärliga undersköterskorna är.

Men ändå värderas de inte högre. 

Kommunerna planerar tvärtom nedskärningar i äldrevården. Det utbildas alldeles för få.

Allt undersköterskorna står för – det jordnära, det mellanmänskliga, det omvårdande – är på utdöende. Lågutbildade kvinnors arbete har ju alltid setts som simplare än andras.

Kommunerna hoppas kanske satsa på robotar för att klara framtidens gigantiska äldrevård? Medan unga hellre pluggar till stylist eller på influencerprogrammet.

Följ ämnen i artikeln