Fortsatt minskning av asylsökande

helskärm

Coronapandemin fortsätter att göra avtryck på migrationen till Sverige. Samtidigt hopar sig frågetecknen kring hur sommarens lagändringar kommer att påverka migrationsfrågan.

15 000 personer väntas söka asyl i Sverige i år, enligt Migrationsverkets senaste prognos. Det är 1 000 färre än vad myndigheten uppskattade i februari.

– Det beror inte på att vi gjort andra bedömningar, men på att det hittills kommit färre än vi trodde, säger Migrationsverkets planeringschef Henrik Holmer.

Hur migrationen kommer att påverkas när pandemins effekter klingar av är svårt att sia om, enligt Holmer. Om möjligheten att resa till Sverige förbättras efter sommaren tros antalet ansökningar successivt öka till de nivåer Sverige såg före pandemin.

– Men det finns väldigt stora osäkerheter – skulle det exempelvis uppstå problem med vaccineringsprogrammen kan det innebära fortsatt hårda restriktioner gällande resande, säger han.

Väntar fler ärenden

Prognosen tar inte hänsyn till de nya regelverk om migration som väntas senare i år. Tidigare i april presenterade regeringen förslag till ändrade regler i utlänningslagen som föreslås träda i kraft efter att den tillfälliga lagen löper ut den 19 juli. Den största förändringen är att tidsbegränsade uppehållstillstånd blir huvudregel för de som beviljas asyl – i stället för permanenta som var huvudregeln från 1984 och fram till flyktingkrisen 2015.

Det pågår omfattande förberedelser inom Migrationsverket för att kunna tillämpa den nya lagstiftningen i sommar, uppger Henrik Holmer. Om tidsbegränsade tillstånd blir huvudregeln väntas myndigheten få mer att göra.

– Det kommer att innebära att många fler befinner sig i Sverige med tillfälliga uppehållstillstånd under längre tid, vilket betyder att fler kommer att behöva söka förlängningar. Det innebär helt enkelt fler ärenden att handlägga och besluta om.

Omedelbar avvisning

Dessutom väntas en ny lag om så kallat säkra ursprungsländer träda i kraft den 1 maj. Det innebär att Sverige kan verkställa avvisningsbeslut omedelbart, innan ett eventuellt överklagande hanterats, om den sökande kommer från ett land som betraktas som "säkert". Före pandemin uppgick antalet asylsökande från länderna på den preliminära listan över säkra ursprungsländer till runt 1 700.

– Lagen kan få effekt på hur länge de här personerna vistas i Sverige innan avvisning, och i så fall innebära minskade kostnader för samhället, säger Henrik Holmer.

Efter år av kraftigt förlängda prövningstider för migrationsärenden så börjar Migrationsverket nu komma i kapp, framför allt gällande asylprövningar och arbetsansökningar. De som väntar på att få sin ansökan om medborgarskap prövad kan dock få vänta så länge som till 2023.

Många vill bli medborgare

Orsaken är att det stora antal människor som kom till Sverige under flyktingkrisen nu har varit här i fem år och därmed har möjlighet att ansöka om medborgarskap, säger Holmer.

– Vi ökar resurserna, men vi har över 100 000 ärenden i kö och de tar tid att hantera, samtidigt som vi hela tiden får in nya ärenden.

Ytterligare en grupp som i år väntas söka uppehållstillstånd är – till följd av brexit – britter bosatta i Sverige. Senast den 30 september måste de ha lämnat in sina ansökningar, men hittills har Migrationsverket fått in färre än beräknat.

– Det finns en viss risk att personer väntar med sin ansökan för att de inte tycker att det är bråttom, men blir det en väldig anhopning i höst kan det hypotetiskt bli problem för oss att hinna fatta beslut innan tidsgränsen löper ut, säger Henrik Holmer.