90-plussare tränar för livet – och gemenskapen

avTT

1 av 6 | Foto: Claudio Bresciani/TT
Monica Elsinga leder träningen på Body Joy med Stig Lundahl, Kerstin Hellgren och Birgitta Wetterdal från 90-plus gruppen.

I takt med en åldrande befolkning så ökar intresset för motion allt högre upp i åldrarna. På Body Joy i Värmdö träffas varje vecka ett gäng nittioplussare för att träna tillsammans.

– Det här är nyttigt och håller oss vid liv, säger Kerstin Hellgren, 97 år.

En rullator står parkerad längs väggen i den luftiga lokalen. I den andra änden står en grupp träningsklädda äldre kvinnor och män och småpratar lite när musiken slås på i lokalen.

– Vi kör till låten "staying alive", säger Monica Elsinga, som är delägare av Body Joy i Värmdö och en av tränarna för 90-plusgruppen. Hon sätter i gång uppvärmningen och de börjar med att jogga en stund på stället innan hon säger åt gruppen att sparka på rumpan.

– Rumpan sitter för högt upp, pustar en av deltagarna.

Den veckoliga träningen är i form av en halvtimmes cirkelträning, där de bland annat tränar i speciella maskiner som anpassar motståndet efter hur mycket man tar i. Träningen avslutas med en gemensam fika. Och det står snabbt klart att den sociala delen är minst lika viktig som den fysiska delen för deltagarna.

– Det är ett så trevligt gäng det här, otroligt trevligt, säger Kerstin Hellgren, 97 år och en av dem som varit med sedan gruppen startade.

I taket sitter en lampa som skiftar mellan att lysa röd och grön, på det sättet vet deltagarna när de ska träna och när det är dags att byta övning. Kerstin Hellgren sätter på sig ett par boxningshandskar för att, när lampan slår om till grönt, börja slå på mot en stor sandsäck.

– Jag hade lite fördomar när vi startade detta, inte kan väl gamla damer boxas. Men det är ju klart att de kan, säger Monica Elsinga.

Ger snabba resultat

Vid en undersökning på gymnastik- och idrottshögskolan (GIH) följdes 261 personer med en ålder mellan 65 och 90 år. De fick genomgå ledarledd träning två gånger i veckan i GIH-studenters regi. Där framkom att fysisk aktivitet för äldre under ett par månader kan bidra till en bättre fysisk kapacitet i form av både styrka och kondition. Dessa båda parametrar har starka samband med minskad förekomst av en mängd olika sjukdomar och ökad livslängd.

– Oavsett hur gammal man är så kan man förbättra sig. Oftast kan man efter två månader se ganska stora förbättringar speciellt av muskelstyrka, säger Eva Andersson, docent i idrottsvetenskap vid GIH.

Hon berättar att fysisk aktivitet har många bra fördelar för äldre och att motion är lika bra som KBT-terapi eller antidepressiva läkemedel vid lindrig till måttlig depression för alla vuxna, oavsett ålder.

Kerstin Hellgren lyfter med ett djupt andetag upp en åttakilos kettlebell och börjar svinga den runt kroppen. När hon är klar berättar hon att hon varit aktiv i hela sitt liv och att hon fortfarande åker skidor på vintrarna, hon tillägger dock att hon inte längre hänger med sina barnbarn.

Aldrig försent att börja

Eva Andersson säger att det inte spelar någon roll vilken träningsbakgrund man har om man funderar på att börja.

– En stor majoritet av de äldre som tränar får bättre resultat och den största förbättringen syns ofta hos dem som var minst vältränade när de började. Det är aldrig försent att börja träna, snarare tvärt om, säger Eva Andersson.

Hon tillägger dock att om man är multisjuk, exempelvis har svår demens eller just haft en svår stroke eller hjärtinfarkt så bör man gå och träna med en sjukgymnast. Vid lättare sjukdomsformer är regelbunden fysisk aktivitet av stort värde.

När gruppen tränat färdigt så går de tillsammans till ett fikarum där kaffe och bullar står uppdukade. Nittioettårige Rurik Kamb går med hjälp av sin rullator fram till fikabordet. För fyra år sedan fick han en stroke och året därpå började han träna i 90-plusgruppen.

– Sådan här träning hade jag aldrig gjort tidigare. Och jag känner att det går åt rätt håll efter stroken, säger Rurik Kamb.

Birgitta Wetterdal som sitter bredvid lägger en hand på hans axel och berättar hur hon sett honom utvecklats.

– Jag håller ögonen på honom. Han har blivit lite bättre hela tiden, varje gång, säger hon

– Jag vill tillbaka och vara som förut och man får inte ge upp, säger Rurik Kamb.

Positiva resultat

Med regelbunden motion hos äldre har man sett flera positiva resultat i kroppen. Både det diastoliska och systoliska blodtrycket kan sänkas, liksom nivåerna av fetter och socker i blodet. Skelettet kan stärkas, besvär i ländryggen minskas och även depression.

– Man har sett att de som tränar regelbundet och har ganska bra kondition men dåligt blodtryck, lever längre än de som har bra blodtryck men dålig kondition. Det gäller också övervikt, då studier visat att om du är överviktig och har god kondition så lever du längre än om du är normalviktig fast med dålig kondition, säger Eva Andersson.

Kerstin Hellgren dricker upp det sista kaffet innan hon ställer sig upp för att åka hem.

– Man saknar den här dagen om man inte kommer hit. Det är kul att se hur man förbättrar sig, hur man lyfter allt tyngre. Det sociala är väldigt viktigt för oss som är ensamma hemma. När man är här vet man att man inte är helt ensam, säger hon.

ARTIKELN HANDLAR OM

Stockholm

Åldrande

Träning