Fler får asyl efter kuppförsöket i Turkiet

helskärm

Kuppförsöket i Turkiet och dess hårdföra efterspel har fått oppositionella att söka skydd i Sverige. Förra året bifölls nästan två tredjedelar av asylansökningarna från turkiska medborgare och många som fick uppehållstillstånd har kopplingar till Gülenrörelsen, enligt Migrationsverket.

Oro för politisk förföljelse, fördjupad misstro gentemot rättsystemet, ekonomisk kris och ett försämrat företagsklimat har fått hundratusentals medborgare att vända Turkiet ryggen sedan kuppförsöket i juli 2016. Undantagstillstånd utfärdades och president Recep Tayyip Erdogan har sedan dess slagit ner brett mot sina meningsmotståndare – vilket bland annat har drabbat anhängare till den USA-baserade predikanten Fethullah Gülen som mot sitt nekande anklagas för kuppförsöket.

Utvecklingen har fått tusentals att lämna landet i hopp om en bättre framtid, bland annat i europeiska länder som Storbritannien, Tyskland och Frankrike. Och bland dem som lämnar Turkiet av ekonomiska skäl hoppas vissa också på så kallade guldvisum, det vill säga en möjlighet till medborgarskap eller uppehållstillstånd i utbyte mot investeringar, i Grekland, Portugal och Spanien.

Fler söker asyl

Ansökningarna om asyl – det vill säga människor som söker skydd i ett annat land – har skjutit i höjden i Europa sedan kuppförsöket. I Sverige ökade antalet asylsökande från Turkiet från 253 år 2015 till 738 under 2016. Året därpå steg siffran till 872 – för att sedan sjunka något och landa på 493 förra året, enligt Migrationsverket.

– Vi vet inte alltid helt säkert varför ansökningarna från ett visst land ökar. Men när det gäller Turkiet är det i grund och botten kuppförsöket och hur man har agerat inom landet efter det som är skälet till att vi har sett fler turkiska asylsökanden än vad vi har gjort under lång tid, säger Daniel Grynfarb, enhetschef på Migrationsrättsenheten, till TT.

Under 2016 och 2017 låg antalet avgjorda asylärenden från turkiska medborgare på omkring 200, med en relativt liten andel bifall (12,1 respektive 8 procent). Men förra året avgjordes runt fem gånger fler asylärenden och nästan två tredjedelar (61 procent) fick bifall. Ökningen beror på en viss eftersläpning i handläggningsprocessen – varför många av ärendena med koppling till kuppförsöket avgjordes först förra året.

Gülenister får skydd

Bland dem som har beviljats asyl finns för första gången en stor andel gülenister.

– Efter kuppförsöket införde Turkiet hård lagstiftning och sanktioner mot Gülenrörelsen och dess anhängare. Innan dess var det inte en utsatt grupp, men det har i viss mån förändrats sedan dess. Och det märks i statistiken, säger Grynfarb.

– Samröre med Gülenrörelsen kan utgöra ett skyddsskäl, men det gäller inte alla per definition. Det beror på vilka skäl som anges och de bevis som finns. Vi gör en framåtsyftande riskbedömning kring vad som kan hända när någon återvänder till sitt hemland.