Skärpta krav för att få plugga till lärare

helskärm

Lite äldre sökande får en ny väg till högskolan. Samtidigt blir det skärpta krav för att få plugga till exempelvis ämneslärare.

Det är kärnan i regeringens förslag om ett nytt antagningssystem till högskolan.

I propositionen, som nu överlämnas till riksdagen, föreslår regeringen ett helt nytt nationellt behörighetsprov för 24-åringar och äldre som saknar gymnasiebetyg. Genom att skriva provet får de bevisa att de har tillräckliga förkunskaper, och behöver därmed inte läsa in gymnasiet på komvux.

Stävja avhopp

Några stora yrkesutbildningar, främst de för blivande lärare och ingenjörer, får samtidigt tuffare behörighets- och urvalskrav. I dag har utbildningarna nämligen problem med många avhopp och regeringen vill se att fler fullföljer studierna. På lärarsidan innebär det lämplighetsprov.

– Det har pågått försök med lämplighetsprov till lärarutbildningen och vi vill öppna för att man kan ha det som krav inför den långa ämneslärarutbildningen, säger Helene Hellmark Knutsson (S), minister för högre utbildning.

Hon vill i dag inte gå in på om de andra lärarutbildningarna också ska ha lämplighetsprov, utan avvaktar tills försöket slutredovisats senare i vår.

Hyfsade betyg

En annan möjlighet blir att ställa krav på en viss betygsnivå från gymnasiet, exempelvis att en blivande svensklärare inte får ha sämre än C i ämnet.

– Det skulle kunna vara ett särskilt behörighetskrav, kopplat till utbildningen och det framtida yrket. Det ges alltså möjlighet att ställa tuffare krav, säger Hellmark Knutsson.

Vidare kan det på utbildningar med lågt söktryck bli möjligt för lärosätena att ta in färre på basis av högskoleprovet. I dag går en tredjedel av studieplatser till denna kvot, trots att gymnasiebetygen bättre förutser studiekapaciteten.

– Har man kommit in på högskoleprovet är risken för avhopp större. Det är tydligt på vissa ingenjörsutbildningar, så därför öppnar vi för att lärosätena kan minska denna kvotgrupp, säger Hellmark Knutsson