Maktens kvitton – granskningen som förändrade riksdagen

Nya lagar utreds efter Aftonbladets avslöjanden

avMattias Sandberg, Richard Aschberg

Aftonbladets granskning “Maktens kvitton” har redan fått långtgående konsekvenser för Sveriges riksdag.

Tolv riksdagsledamöter har avslöjats. Sex har tvingats avgå eller lämna sitt parti. Sex har utretts av åklagare och än så länge har en åtalats.

Nu utreder riksdagen ny och strängare lagstiftning för ledamöterna – en ”lex Maktens kvitton” – och överväger bland annat stickprovskontroller och regler för återkrav av felaktigt utbetalda ersättningar.

Aftonbladet har i “Maktens kvitton” gått igenom hundratusentals handlingar hos riksdagsförvaltningen och granskat olika ersättningar som riksdagsledamöterna har fått.

Handlingarna omfattar bland annat samtliga reseräkningar för ledamöterna under förra mandatperioden och politikernas ersättningskrav för boenden i Stockholm.

Granskningen inleddes i april 2018 och har skakat om det politiska Sverige.

Ledamöter avgick

När det två första avslöjandena publicerades i augusti samma år avgick två ledamöter – på mindre än 24 timmar.

Både M-ledamoten Michael Svensson och KD-ledamoten Penilla Gunther lämnade efter avslöjanden om hur de missbrukat skattemedel.

– Det är otroligt allvarligt när man agerar på det här sättet, sa KD:s partiledare Ebba Busch Thor om sin partikollega Gunther.

Några veckor senare avgick även KD-toppen Caroline Szyber, som var ordförande i civilutskottet, efter flera avslöjande om hur skattebetalarna fått stå för boendekostnader för hennes familjemedlemmar i Rom, Venedig och under ett sommarbröllop på västkusten.

Foto: PETER WIXTRÖM
Ex-ledamoten Stefan Jakobsson (SD) åtalades - efter Aftonbladets granskning.

Skärpt kontroll

Redan i samband med de första avslöjandena ville samtliga partiledare skärpa kontrollerna.

– Det är väl rimligen en fråga för riksdagsförvaltningen ytterst, uppenbarligen behövs något, sa statsminister Stefan Löfven (S).

Sedan dess har “Maktens kvitton” lett till att Särskilda åklagarkammaren har inlett sex förundersökningar om misstänkta bedrägerier mot sex politiker.

I september 2019 kom det första åtalet, något mycket ovanligt. Den före detta SD-ledamoten Stefan Jakobsson åtalades för omkring 40 olika bedrägeritillfällen efter att ha utnyttjat skattemedel till en rad privata utgifter under sin tid som riksdagsledamot.

Förtroendet skadat

Jakobsson satt även i riksdagens utbildningsutskott, hade varit suppleant i justitieutskottet, och nämndes som en tänkbar efterträdare till Jimmie Åkesson.

Men Jakobsson drog tillbaka sin kandidatur under valrörelsen.

Stefan Jakobsson har fram tills nu varit en kandidat till riksdagen. Hans förtroende är riktigt skadat. Både inom partiet och utom. Reaktionerna är med all rätt väldigt starka på det som han har gjort, sa SD:s partiledare Jimmie Åkesson.

Hyrde av sin make

Just nu pågår ytterligare tre förundersökningar. En som utreds av Särskilda åklagarkammaren är den tidigare L-ledamoten Emma Carlsson Löfdahl.

Aftonbladet avslöjade i mars 2019 hur Carlsson Löfdahl under sex år hyrt en övernattningslägenhet i Stockholm - av sin egen make. Genom sitt upplägg hade Carlsson Löfdahl sammanlagt fått 463 000 kronor i bidrag från riksdagen för att betala hyror till maken.

Carlsson Löfdahl intygade för riksdagen att hon betalade 13 000 kronor i månaden till maken, trots att månadsavgiften för makens bostadsrätt var drygt 2 000 kronor.

Etter Aftonbladets avslöjanden tvingades Carlsson Löfdahl lämna Liberalerna.

– Hon har agerat mycket olämpligt och förtroendeskadligt och bör omedelbart avgå, sa L-s dåvarande partiledare Jan Björklund.

Men Carlsson Löfdahl valde att sitta kvar i riksdagen som politisk vilde.

Arvode utan att jobba

Affären skakade om Liberalerna och i SvD/Sifos marsmätning, som gjordes i samband med avslöjandet, fick partiet rekordlåga 3,3 procent.

När åklagaren inledde sin förundersökning valde Carlsson Löfdahl att ta en time out.

Under de följande sex månaderna plockade hon ut över 400 000 kronor – utan att arbeta.

– Jag tycker att det är ganska tydligt att det är förtroendeskadligt om man tydligt säger att man inte kommer delta i riksdagsarbetet och ändå fortsätter uppbära arvode, sa talman Andreas Norlen.

Misstänkt bedrägeri

Moderaternas toppnamn Erik Bengtzboe, talesperson för arbetsmarknadsfrågor, vice ordförande i arbetsmarknadsutskottet och tidigare Muf-ordförande, avgick också under 2019 och utreds nu för misstänkt bedrägeri.

Bengtzboe bor med fru och barn i en bostadsrätt i Stockholm, men hade varit folkbokförd i pojkrummet hos sin mamma i Nyköping.

Genom sitt upplägg hade kunnat plocka ut 158 000 kronor i bidrag.

– Hans personliga trovärdighet har tagit allvarlig skada av den senaste tidens uppmärksamhet kring riksdagens ersättning för hans boenden. Erik Bengtzboe kommer nu att fokusera på att rätta till dessa felaktigheter och försöka reparera sitt politiska förtroende inom och utom Moderaterna, sa partiledaren Ulf Kristersson i ett uttalande i samband med Bengtzboes avgång.

Fick betalt för boende åt familjen

Även SD-ledamoten Patrick Reslow, som gick över från Moderaterna under 2017, utreds för misstänkt bedrägeri. Strax före sommaren delgavs han misstanke för sju bedrägerier – efter att vid en mängd tillfällen ha bokat dyra boenden åt hela sin familj och låtit skattebetalarna stå för hela notan.

Förundersökningen har snart pågått i ett år.

– Vi väntar på att åklagaren ska fatta beslut i åtalsfrågan, sa Jan-Anders Hybelius, som är Reslows försvarsadvokat, i september.

Reslow är en av dem som gjort av med mest pengar på resor och bodde bland annat med sin familj i Singapore på lyxhotell för 32 000 kronor.

Ljög i intervju

Notan gick till skattebetalarna och när Aftonbladet konfronterade Reslow förnekade han att familjen hade varit med i Singapore.

– Jag var där själv, sa han i en tv-intervju.

Men av polisutredningen framgår att Reslow ljög – familjen var med.

Men trots att Reslow bröt mot reglerna när han inte gjorde avdrag för sin familj har åklagaren lagt ner utredningen när det gäller Singapore-resan.

Lex ”Maktens kvitton”

Efter Aftonbladets avslöjandena om hur ledamöter plockat ut felaktiga ersättningar har det ställts allt fler krav på en ny lagstiftning – en ”lex Maktens kvitton”.

– Det förefaller mig uppenbart att man måste skärpa kontrollen. Dock tycker jag att det är mycket sorgligt att man anser att det är nödvändigt. Det visar på en tilltagande upplösning av riksdagsledamöternas personliga moral, sa Inga Britt Ahlenius, tidigare chef för FN:s internrevision.

Flera ledarskribenter och statsvetare har efterlyst en ny lagstiftning.

– Ja, jag tycker att det är angeläget att strama upp regelverket. Inte minst att försöka reparera de skador som alla dessa affärer har vållat förtroende för riksdagsmän, statstjänsteman och förvaltningen överhuvudtaget, sa statsvetaren Marja Lemne.

Partierna vill ändra reglerna

I augusti ville samtliga partier ändra regelverket så att en ledamot inte ska kunna plocka ut fullt arvode om man inte arbetar. Partierna öppnade även för att skärpa kontrollerna av ledamöternas ersättningar.

“Kontrollen ska vara noggrann och ändamålsenlig. Granskningen visar på att det finns brister som bör åtgärdas”, skrev Moderaterna i en kommentar.

Och avslöjandena i “Maktens kvitton” kommer sannolikt att få varaktiga följder i form av en ny lagstiftning.

I juni 2019 inleddes en utredning som kan hindra ledamöter från att få ut arvode utan att arbeta.

Framstå som provocerande

I direktiven till utredningen står det:

“Det kan då framstå som provocerande om en riksdagsledamot dessförinnan under lång tid på eget initiativ tydligt har valt att inte alls delta i riksdagsarbetet, utan att det påverkat ledamotens arvode eller medfört andra ekonomiska konsekvenser”.

– Det är framför allt fallet med Emma Carlsson Löfdahl. Det är mest hon som har aktualiserat det, sa Hans Hegeland, sekreterare i utredningen.

Riksdagen har även inlett ytterligare en utredning. I slutet av september 2019 presenterade riksdagsdirektören sina direktiv, som handlar om hur riksdagen ska hantera och reglera ledamöternas ersättningar.

Överväger stickprov och sanktioner

Den utredningen ska titta på många av de brister som har avslöjats i Aftonbladet.

Utredningen leds av justitierådet Erik Nymansson och ska bland annat överväga om det behövs strängare regler för riksdagsledamöterna och behoven av stickprovskontroller, sanktioner med olika förbud samt regler för återkrav av felaktigt utbetalda ersättningar.

Utredningen ska också titta på om ersättningen för övernattningsbostäder behöver regleras.

Varit stilbildande

Båda utredningarna har initierats efter “Maktens kvitton”.

I Aftonbladets granskning har ledamöternas ersättningar gåtts igenom systematiskt och kombinerats med en tidskrävande kartläggning av politikerna i sociala medier.

Granskningen har inspirerat flera andra redaktioner att göra liknande granskningar.

I Norge inledde den näst största tidningen, Aftenposten, en egen granskning av politikernas reseräkningar.

Och även där avslöjades misstänkt brottslighet i Stortinget.

– Fremskrittspartiet Mazyar Keshvari anklagas för allvarligt bedrägeri, som har en straff på sex års fängelse. Keshvari har erkänt att han felaktigt har levererat falska reseräkningar för 450 000 och har lovat att återbetala pengarna. Och Arbetarpartiets Hege Haugeland Liadal blev polisanmäld av Stortinget efter våra avslöjanden, säger Henning Carr Ekroll, nyhetschef på Aftenposten och en av journalisterna bakom granskningen.

Prisbelönt granskning

Aftonbladets avslöjanden under 2018 och 2019 har väckt enormt starka reaktioner. Hittills har det publicerats över 110 artiklar, som har haft över 17 miljoner sidvisningar.

“Maktens kvitton” har nominerats till ett flertal prestigefulla priser – och vunnit en INMA-award, som brukar kallas för medievärldens Oscar, i New York. Enligt juryns motivering var granskningen ”perfekt genomförd, oerhört imponerande, journalistik när den är som bäst”.

”Gör demokratin en tjänst”

Enligt talman Andreas Norlen har “Maktens kvitton” haft en stor påverkan på riksdagen:

– Det är uppenbart att de här avslöjandena riskerar att skada förtroendet för riksdagen som institution och riksdagens ledamöter generellt och det tycker jag är mycket bekymmersamt.

Samtidigt menar Norlen att granskningen fyllt en viktig funktion:

– Jag tycker det här är ett tydligt exempel när media gör demokratin en tjänst och tillför nya perspektiv som kanske inte annars hade kommit i dagen.

LÄS FLER ARTIKLAR I GRANSKNINGEN

L-topp hyr makens bostadsrätt – får 412 000 kr under mandatperioden
Efter Aftonbladets granskning – flera poliser utreder riksdagsfusket
Fyra riksdagsledamöter har avgått – en har tagit timeout
SD-toppen åkte på djurfest – bokförde det som ”tjänsteresa”
KD-toppen åkte till bröllop – tog betalt för tjänsteresa
Hela granskningen ”Maktens kvitton – så tipsar du reportrarna