Flera hundratusen arbetslösa – men ingen påstås kunna ta jobben
Publicerad 2023-11-02
Drygt 332 000 svenskar är arbetslösa.
Ändå varnar oroliga företagare för kaoset som kan uppstå när regeringens lönegolv kan tvinga 15 000 arbetskraftsinvandrare att lämna landet.
– Det är omöjligt att få tag på svenskar. Vi klarar oss just nu, men jag har kollegor som kommer att tappa folk, säger Mats Löfroth, vd för Hotell Höga Kusten.
Från och med den 1 november måste arbetskraftsinvandrare från länder utanför EU tjäna minst 27 360 kronor i månaden för att få arbetstillstånd i Sverige. De som tjänar mindre åker ut när deras arbetstillstånd löper ut.
Regeringen har öppnat för att skapa undantag från regeln i framtiden. En utredning kommer i januari.
Kan ni inte ge arbetskraftsinvandrarna högre lön?
– Vi kan inte plocka in nybörjare från Serbien och ge dem högre lön än nybörjare från Sverige. Det blir orättvist och skapar osämja på arbetsplatsen. Dessutom är hotellverksamhet en lågmarginalbransch, säger Mats Löfroth.
Han är inte den enda arbetsgivaren som har klagat på den nya regeln. Just nu har nästan 15 000 personer arbetstillstånd för ett jobb som har lägre lön, enligt Migrationsverket. Men i september var drygt 332 000 personer inskrivna som arbetslösa på Arbetsförmedlingen, 6,4 procent av arbetskraften.
Hur kan det komma sig att inte 15 000 av de arbetslösa kan ta de här jobben?
Vill inte flytta
Oskar Nordström Skans, professor i nationalekonomi vid Uppsala universitet och forskare inom arbetsmarknad, förklarar det så här:
– Den lönenivå man nu sätter täcker en del yrken som faktiskt kräver specifika utbildningar, till exempel inom vården.
När det gäller de enkla jobben, som städjobb eller vissa restaurang- och hotelljobb, säger Tove Elvelid, verksamhetschef på Arbetsförmedlingen, att det även här kan krävas utbildning, till exempel i svenska.
– Det gäller att kunna följa instruktioner och rutiner, säger hon.
Men det kan även handla om att vissa arbetslösa inte vill flytta eller byta jobb, enligt Maria Hemström Hemmingsson, generaldirektör för Institutet för arbetsmarknads- och utbildningspolitisk utvärdering, IFAU.
– Rörligheten, både den geografiska och den yrkesmässiga rörligheten, är förhållandevis låg, säger hon.
Vi har helt enkelt inte en tradition att flytta till jobb i det här landet, påpekar Ida Rönnblom, chef för Arbetsförmedlingens kansli för omvandling och matchning i norr.
Brist på arbetskraft i Norrland
Just nu formligen skriker hela Norrlandskusten, från Timrå och uppåt, efter arbetskraft. Med morot snarare än piska försöker Ida Rönnblom att få svenskar att flytta norrut.
Tappar man ersättningen om man inte flyttar till jobb?
– Man måste göra allt som står i ens makt för att få ett jobb och det kan se olika ut utifrån ens individuella förutsättningar.
När det gäller att flytta eller inte, gör arbetslösa, liksom många andra, ett överslag av sin situation, poängterar Olof Åslund, som är professor i nationalekonomi vid Uppsala universitet och forskar om migration och integration.
– Det handlar också om vilka förutsättningar man kan leva under. Kan jag kombinera mindre välbetalda och mindre varaktiga jobb med olika typer av stöd? Hur intressant är det att fortsätta att söka andra arbeten eller leva på någon form av förmåner i stället för att ta det lediga jobbet?, säger han.
42 procent av dem som är inskrivna som arbetslösa har varit utan jobb i mer än ett år. Långtidsarbetslösa är framför allt personer som saknar gymnasieutbildning, är födda utanför Europa, är 55 år eller äldre, eller har en funktionsnedsättning som medför nedsatt arbetsförmåga.
Ett integrationsproblem
Långtidsarbetslösheten har börjat stiga igen efter att ha fallit kraftigt, med runt 27 procent, från sommaren 2021 till sommaren 2023, enligt Arbetsförmedlingens siffror.
– En stor andel av de långtidsarbetslösa är utlandsfödda och i stor utsträckning handlar långtidsarbetslösheten om ett integrationsproblem, säger Olof Åslund.
Sysselsättningsgraden bland utrikes födda har dock ökat varje år de senaste tio åren, enligt Maria Hemström Hemmingsson.
– De nya reglerna för arbetskraftsinvandring kan komma att slå hårt mot branscher med stort behov av personal, som hemtjänsten och vården. Men regeringen har sagt att man ska se över reglerna och återkomma, säger hon.